Politisk ignorans kan hindra övergången till biologisk bekämpning

EU:s Jord till bord-strategi slår fast att kemiska bekämpningsmedel ska minskas med 50 % och att minst 25 % av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt år 2030.

– För att det här ska realiseras behöver vi göra stora investeringar i Life science och jordbruksteknik. Det krävs också ett exceptionellt engagemang från forskare, industri och lantbrukare, säger Johan Stenberg.

Biologisk bekämpning måste gynnas

Att bekämpa skadegörare, som till exempel svampar och insekter, med biologisk bekämpning är utan tvekan ett verktyg som kommer spela en viktig roll för att ersätta de kemiska bekämpningsmedlen. EU-kommissionen pekar specifikt ut biologisk bekämpning som ett verktyg som måste främjas för att nå målen.

– Nyligen gjorde EU en översyn av regelverken för mikrobiella biologiska bekämpningsprodukter inom ramen för växtskyddsmedel. Syftet är att sätta fart på godkännandet av nya mikrobiella medel, något som leder till fler biologiska produkter på marknaden, säger Ingvar Sundh.

Godtycklig definition av biologisk bekämpning hindrar framsteg

– Tyvärr använder Europeiska kommissionen en godtycklig definition av biologisk bekämpning. Det är uppenbart att kommissionen inte lyssnade på forskarna när de formulerade sin definition, som inkluderar delar med svag koppling till faktisk biologisk bekämpning, säger Paul Becher.

Termen biologisk bekämpning har använts i mer än ett sekel. Forskarna är generellt överens om att biologisk bekämpning innebär användningen av levande organismer för att bekämpa skadedjur och andra skadegörare. Biologiska bekämpningsmetoder som antingen beror på redan förekommande organismer (naturlig eller bevarande biologisk bekämpning) eller organismer som tillsätts till odlingssystemet (tillsättande och klassisk biologisk bekämpning).

EU:s definition säger istället att "biologisk bekämpning: bekämpning av skadegörare på växter eller växtprodukter med hjälp av naturliga metoder av biologiskt ursprung eller ämnen som är identiska med dem, till exempel mikroorganismer, semiokemikalier, extrakt av växtprodukter eller ryggradslösa makroorganismer.”

Problemen med EU:s definition

SLU-forskarna ser tre huvudproblem med EU:s definition:

1. Terminologisk förvirring kommer att uppstå mellan akademi, industri och beslutsfattare eftersom det finns en lång och stark tradition inom forskarvärlden att uteslutande använda termen biologisk bekämpning för användningen av levande organismer och virus.
2. Den kan öka begreppsförvirringen och försvåra registreringsprocesserna och lanseringen av nya biologiska bekämpningsprodukter på marknaden. Detta eftersom den felaktigt implicerar att icke-levande naturbaserade ämnen kan utvärderas på liknande sätt som levande biologiska bekämpningsorganismer. Reglerna är redan nu komplicerade, eftersom de ryggradslösa djuren, i motsats till mikroorganismerna, faller utanför den EU-gemensamma lagstiftningen för växtskyddsmedel.
3. Definitionen kan leda till förvirring över hur bekämpningsmetoder ska genomföras inom praktiskt växtskydd, eftersom levande organismer medför väldigt olika utmaningar och möjligheter jämfört med icke-levande ämnen. Både levande organismer och icke-levande ämnen är centrala delar i integrerat växtskydd, men olika expertis krävs för att förstå hur vi kan optimera effekterna och bedöma säkerheten.

– Därför argumenterar vi, i vår nya artikel, för att EU-kommissionen ska ta tillfället i akt att leverera ett tydligt ramverk för användningen av biologisk bekämpning. Det bör göras genom att anta den etablerade vetenskapliga definitionen, det vill säga användningen av levande organismer för att bekämpa skadedjur och andra skadegörare, säger Magnus Karlsson.

Bioskyddsparaplyet

Icke-levande ämnen från naturen kan i stället kallas naturbaserade ämnen. Tillsammans med biologiska bekämpningsmedel kan de klassificeras under bioskyddsparaplyet. Att klumpa ihop levande organismer med icke-levande ämnen (även om de är av biologiskt ursprung) i definitionen av biologisk bekämpning är inte bara en fråga om terminologi. 

– Vi är rädda för att det kan leda till stor förvirring om hur man ska optimera utvärderingar av nya medel och substanser. Att anta tydliga och vetenskapligt korrekta definitioner av biologisk bekämpning, naturbaserade ämnen och bioskydd är avgörande, säger Mattias Jonsson.

– Vi är övertygade om att det här kommer att underlätta implementeringen av bioskyddsmedel, biologiska eller naturbaserade, för att ta fram effektiva och hållbara växtskyddsstrategier, säger Maria Viketoft.