Antimikrobiell resistens är ett angeläget forskningsområde där Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar med livsviktig kunskap. Vi vill öka medvetenheten om detta globala problem under World Antimicrobial Awareness Week (WAAW) som pågår i november varje år.
Antimikrobiell resistens (AMR) är en typ av resistens som kan uppstå när bakterier anpassar sig till antibiotika. Detta kan leda till allvarliga hälsoproblem, särskilt i kombination med dålig hygien. AMR har kallats en tyst pandemi eftersom den sprids långsamt i skuggan av andra smittor och kriser i världen. Inga nya antibiotika har lanserats på mer än 30 år, och den globala antibiotikaanvändningen har ökat för människor, djur, växter och grödor. Därför är det viktigt att hitta nya sätt att bekämpa AMR, och att öka medvetenheten om problemet.
Forskningen inom AMR bygger till stor del på ämnesområden som är starka vid SLU. För att uppmärksamma temaveckan för atnibiotikaresistens, World Antimicrobial Awareness Week (WAAW) 2023 och den inledande Europeiska antibiotikadagen, har vi samlat kommentarer från forskare som bidrar med kunskap inom området. Länkar finns även till fördjupningar om vad forskningsområdet innebär för antimikrobiell resistens.
Vatten är livsviktigt för organismer. På SLU arbetar över 400 forskare och experter med olika perspektiv på vattenfrågor. Några av dom fokuserar på antimikrobiell resistens i vattenmiljöer för att studera hur dom förändrar och förändras i sin omgivning.
- När det gäller antimikrobiell resistens är One health-perspektivet - människors, djurs och miljöns välbefinnande och hälsa - absolut nödvändigt. Tyvärr har miljöaspekterna hittills förbisetts inom AMR-forskning. Det är därför som forskning om antimikrobiell resistens i avloppsvatten och vattenmiljöer är så viktig, och om vi kan få mer kunskap inom detta område är mycket vunnet, säger Foon Yin Lai, biträdande universitetslektor vid institutionen för vatten och miljö.
Förhoppningen är att den här förståelsen ska ligga till grund för att kunna utveckla processer för att förhindra ytterligare spridning.
För att få ett smakprov på hela den bredd av viktig och intressant forskning som bedrivs vid SLU bland våra unga forskare, tog vi kontakt med några av våra doktorander – möt Valeriia, Todd, Paul, Olivia, Laingshun och Faruk.
- Salmonella utgör ett allvarligt globalt hälsohot. I Kambodja är den kopplad till allvarliga mag-tarmsjukdomar, särskilt hos barn. I vårt projekt undersöker vi salmonellans geografiska ursprung och dess inverkan på antimikrobiell resistens, berättar Laingshun Huoy, doktorand på institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap. Våra resultat kommer att öka kunskapen om Salmonella i Kambodja och avslöja dess källa och resistensgener. Mer om Laingshun och hennes forskning.
- Som en del av min forskning undersöker jag vad som händer med antibiotika i vatten. Antibiotika kan brytas ned med tiden och ändra sin kemiska sammansättning. Vi studerar därför effekterna av dessa förändrade molekyler på vattenlevande organismer som alger och fiskar. Dessutom försöker vi ta reda på om dessa, ibland mycket likartade molekyler, fortfarande är aktiva som antibiotika, berättar Paul Löffler som är doktorand vid institutionen för vatten och miljö. Mer om Paul och hans forskningsprojekt (på engelska).
Läs hela artikeln här (på engelska).
Ett flertal av de globala målen i Agenda 2030 står i fokus i kampen mot resistenta bakterier; Ingen hunger, God hälsa och välbefinnande, Rent vatten och sanitet för alla, Hållbar konsumtion och produktion. Ett systematiskt och förebyggande arbete över årtionden har gjort Sverige till ett föregångsland gällande låg antibiotikaanvändning. Den så kallade Svenska modellen går ut på att hålla lantbrukets djur välmående och friska och bara använda antibiotika när det verkligen behövs.
- Regler och förordningar är viktiga, men räcker inte för att antibiotika ska används på ett ansvarfullt sätt inom djurhållningen. Framförallt i låg- och medelinkomstländer där vi arbetar, behövs fler positiva incitament för den enskilde bonden. Det behövs också ökad kunskap om ansvarsfull antibiotikaanvändning bland lantbrukare och veterinärer, berättar Kristina Osbjer och Ulf Magnusson, forskare på SLU.
Det behövs stark politisk vilja, ekonomiska investeringar och samarbete över sektorer och gränser för att möta detta hot. Främst handlar det om att begränsa spridningen av infektioner och förändra hur vi använder läkemedel.
SLU och Sverige bidrar till att tackla mikrobiell resistens globalt genom samarbeten med partners i olika delar av världen, där SLU Global bidrar till global utveckling genom jordbruksvetenskap. Ett av de sex fokusområdena är global hälsa. Se filmen där doktorand Sandra Nohrborg och professor Ulf Magnusson pratar om köttproduktion, hur man tacklar AMR i låg- och medelinkomstländer, och hur SLU bidrar till denna hälsoutmaning.
WHO's definition av antibiotikaresistens: Antimicrobial Resistance (AMR) occurs when bacteria, viruses, fungi and parasites change over time and no longer respond to medicines making infections harder to treat and increasing the risk of disease spread, severe illness and death.
As a result of drug resistance, antibiotics and other antimicrobial medicines become ineffective and infections become increasingly difficult or impossible to treat.