Nytt projekt ska minska spridningen av kadmium vid användning av återvunnen näring

Grundämnet kadmium finns naturligt i all mark. Det tillförs också marken genom föroreningar från luften, mineralgödsel och kalk. Höga halter av kadmium i grödan kan vara skadligt för människors hälsa eftersom det kan orsaka cancer och benskörhet. Detta är ett problem som samhället länge har brottats med.

Kadmiumnivåerna är dessutom ofta förhöjda i material som kan användas för att återföra näringsämnen och därigenom ersätta en del av mineralgödseln, till exempel biobränsleaskor, rötrester från biogasframställning, och släke (ilandflutet sjögräs).

I det nya projektet som forskare från SLU och KTH deltar i ska forskarna ta reda på hur mycket av de återförda materialen som kan tillföras marken utan att det leder till risker för människa och miljö. Specifikt ska de studera hur stor utlakningen av kadmium är och i vilken grad upptag av kadmium i grödan beror på markens kemiska egenskaper, såsom kadmiumhalt, halt organiskt kol, pH och markvattnets sammansättning.

Det slutgiltiga målet är att ta fram ett webbaserat verktyg som kan användas för att beräkna vilken mängd återfört material som på ett säkert sätt kan tillsättas marken. Dessutom ska man på samma sätt kunna bedöma hur mycket av andra tillsatser av exempelvis mineralgödsel eller kalk man kan tillföra för att få kadmiumsäkra jordbruks- och livsmedelssystem.

-För att uppnå en mer hållbar hantering av näringsämnen måste vi sluta kretsloppet och återvinna så mycket som möjligt av näringsämnena, utan att skada människa och miljö. Vi hoppas att det här projektet kan hjälpa samhället att komma en bit på vägen, säger projektledaren Jon Petter Gustafsson, professor i markkemi vid institutionen för mark och miljö, SLU.

Projektet pågår mellan januari 2024 och december 2026, och bedrivs i nära samarbete med en referensgrupp med deltagande från myndigheter och intressenter inom jordbrukssektorn.