SLU-nyhet

Skalbaggsåsar bidrar till biologisk bekämpning

Publicerad: 26 september 2022
En kvinna sitter vid en fält med solglasögon och keps på sig. Foto.
Lisa Carlstrand på skalbaggsåsen. Foto: Mattias Jonsson.

Skalbaggsåsar gynnar naturliga fiender och biologisk bekämpning av skadegörare på fälten. Det visar SLU-studenten Lisa Carlstrand som gjort ett självständigt arbete om nyttan med skalbaggsåsar.

Lisa Carlstrand från Katrineholm tycker om att vara ute i naturen och sjunga i kör. Nu läser hon Agronom mark/växt-programmet på SLU. I ett självständigt arbete har hon undersökt om skalbaggsåsar är bra för att främja biologisk mångfald och biologisk bekämpning av skadegörare och ogräs vid jordbruksfält.

Hur gynnar vi naturliga fiender?

Hur vi kan gynna och dra nytta av naturliga fiender är ett viktigt ämne inom jordbruket. En skalbaggsås är en remsa med gräs och örter på fältet där predatorer erbjuds skydd. Det kan göra att den biologiska mångfalden av marklevande predatorer ökar och även bidra till att öka den biologiska bekämpningen av bladlöss i fältet.

– Jag har undersökt hur en skalbaggsås och angränsande grödor (lin och höstvete) påverkar förekomsten av naturliga fiender (jordlöpare, spindlar och kortvingar) och deras predation på bladlöss och ogräsfrön. 

Två glänsande skalbaggar på jord. Foto.
Skalbaggsåsar är bra för att främja biologisk mångfald och biologisk bekämpning av skadegörare. Här syns kopparsollöpare. Foto: Lisa Carlstrand.
En skalbagge vid en fyrkantig, röd pappersbit med knottrig yta. Foto.
Vid fällorna fanns två typer av födoalternativ, ett med ogräsfrön och ett med döda bladlöss. Foto: Lisa Carlstrand.
Flaskor, brukar, en sil och en tratt ligger på gräsig mark. Foto.
Många saker ska med ut i fält! Här syns bland annat tratt, sil och burkar för att ta hand om fångsterna. Foto: Lisa Carlstrand.
En burk med skummig vätska och en fyrkantig röd pappersbit på gräsig mark. Foto.
Ett födokort med bladlöss och en fallfälla fylld med vatten och lite diskmedel. Foto: Lisa Carlstrand.

Fältförsök utanför Örebro

Lisa gjorde ett fältförsök på Hidinge gård utanför Örebro. Där placerade hon ut fallfällor i skalbaggsåsen och på olika avstånd från åsen.

– Vid fällorna hade jag även två typer av födoalternativ, ett med ogräsfrön och ett med döda bladlöss. Det jag ville se var om förekomsten av de naturliga fienderna och predationen av ogräsfrön och bladlöss påverkades av avståndet från skalbaggsåsen, samt om det fanns någon skillnad mellan grödorna. 

Det visade sig att skalbaggsåsen hade en positiv effekt på spindlar och predationen på bladlöss, men inte på skalbaggar och predationen på ogräsfrön. Kanske vore det därför på sin plats att byta namn från skalbaggsås till spindelås?

– Jag såg också att det var en stor skillnad mellan grödorna, med färre spindlar och jordlöpare i linet än i höstvetet. Detta beror troligen på att höstvetet legat orört under en längre tid. Det har antagligen bidragit till en säkrare övervintring i fält samt ett längre fönster för kolonisering av höstvetefältet. 

Uppvuxen med jordbruk inpå knuten

Lisa valde ekonomiprogrammet på gymnasiet och var ganska säker på att naturvetenskap inte var något för henne. Efter gymnasiet insåg hon att ekonomi inte var något som intresserade och hon visste inte vad hon ville göra.

– Efter några år med resor och butiksjobb var det en kompis som sa "agronom, det vore nog något för dig". Likt de flesta hade jag aldrig hört talas om det förut men jag kollade upp det och blev väldigt intresserad av mark-växt-inriktningen. Trots att jag fått för mig att det naturvetenskapliga inte var något för mig har jag alltid varit intresserad av natur, djur och odling och jag är uppvuxen på landet med jordbruk inpå knuten. Jag insåg att jag självklart vill studera något naturvetenskapligt! Så på den vägen föll valet på denna utbildning och jag är väldigt glad att jag hittade rätt till slut, säger Lisa.

Ett uppmärksammat arbete

– Det kändes väldigt kul att få ett signifikant resultat trots att försöket var så kort. Mitt arbete blev exempelvis uppmärksammat genom att jag fått vara med på Jordbruksverkets arbetsgruppsmöte i projektet "Mångfald på slätten" för att berätta om mitt projekt. Träffen hölls på Hidinge gård där skalbaggsåsen ligger, gården är nämligen en pilotgård där flera projekt för att öka mångfalden inom jordbruket pågår. 

I ett fältförsök kan vad som helst hända. Hur gick det för Lisa?

Jag insåg snabbt hur mycket arbete det ligger bakom fältförsök när det kommer till att sätta upp försöket och samla in data. Det är lätt att saker och ting inte går som planerat vilket kan vara frustrerande när tiden är begränsad. Till exempel var det kallt och regnigt en dag vilket minskade aktiviteten i fältet och en annan dag hade lantbrukaren kört ut svingödsel så att fallfällorna var fyllda till brädden med skit, det var inte kul att hantera dom sen och fångsten fick kasseras.

Fler vägar framåt

– Om jag skulle fortsätta undersöka det här vore det intressant att ha ett mer långvarigt försök eftersom det sker en succession av arter under säsongen. Ett försök som stäcker sig över hela säsongen inkluderar då alla arter som rör sig i fältet. 

– Jag hade inte möjligheten att göra försök på fler skalbaggsåsar, men det hade varit spännande att göra det och sedan jämföra resultaten från de olika skalbaggsåsarna. Det finns också lite i metoden som jag nu i efterhand skulle kunna förbättra. Jag var inne och snuddade lite på hur olika jordbearbetningsmetoder påverkar marklevande predatorer och det skulle vara intressant att fortsätta med.

Fältarbete och jordbruk

Vad bjuder framtiden på för Lisa?

Jag är öppen för mycket! Helst vill jag ha ett jobb som innefattar fältarbete och det får gärna inkludera saker som rör jordbruksekologi och hur man kan göra jordbrukslandskapet mer diversifierat. Jag tycker även att växtfysiologi är spännande.