SLU-nyhet

En gyllene chans – ställ om för beredskap och hållbarhet på samma gång

Publicerad: 04 juli 2022
Patrik Oksanen, Helena Hansson, Lars Laestadius och Göran Ericsson deltog i seminarium i Almedalen.

SLU:s budskap i Almedalen 2022: Hållbarhetsperspektiven bör ta större plats när samhället bygger upp en ny beredskap. De två diskussionerna sker i skilda stuprör – men så borde de inte vara för båda frågorna handlar om fossilfrihet, livsmedelsproduktion, energi och insatsvaror.

– Det vi ser nu är multipla kriser som krig och klimateffekter, som förstärker varandra. Och antagonister som visar sig vara beredda att dra nytta av och förstärka dessa kriser, sa försvarsexperten Patrik Oksanen som deltog i SLU:s arrangemang.

På relativt kort tid har Sverige tvingats hanterat flera kriser. Torka och skogsbränder 2018, en pandemi som utbröt 2020, följt av Rysslands anfallskrig mot Ukraina 2022.

– Det är en tankevurpa att tänka att vi ska studsa tillbaka till ett normalläge efter varje kris, sa Helena Hansson, professor i jordbruksekonomi. Istället borde vi se dessa kriser som en gyllene chans att förflytta oss till ett mer hållbart system.

Kort sikt och lång sikt

Beredskapsdiskussionen behandlar ofta kortare tidsperspektiv. Att som individ klara sig i 10 dagar, att skapa samhällsberedskap och hålla lager för 12 veckor. Att hållbarhetsfrågorna ännu inte genomsyrar arbetet med beredskap vittnade flera representanter från kommuner och regioner som satt i publiken.

– Vi har ännu inte orkat tänka på de större perspektiven, konstaterade Patrik Oksanen

I publiken satt Ingrid Petersson, regeringens utredare av Sveriges livsmedelsberedskap. Hon konstaterade att det utredningsdirektiv hon hanterar i första hand behandlar det akuta skedet, där Sverige förbereder sig på att klara befolkningens livsmedelsbehov under 3 månader. Hon höll med om behovet av i att lyfta det mer långsiktiga skapandet av ett hållbart, robust system.

Universiteten har en roll

– Det är viktigt att universitet och högskolor tar aktiv del i den här utvecklingen. De här frågorna är komplexa och det som SLU påpekar är viktigt – vi måste hålla båda sakerna i huvudet samtidigt, sa Ingrid Petersson.

Kunskap är en viktig del av beredskapen och här har SLU en särskild roll att spela med sin systemförståelse, globala utblick och unika koppling till de areella näringarna. Den aspekten lyftes av Göran Ericsson, dekan vid fakulteten för skogsvetenskap vid SLU.

– Den svenska modellen bygger på att universiteten står för kunskapsutveckling och i samverkan med det omgivande samhället prövar, utvecklar och skalar upp lösningar. Det arbetssättet kommer vi att ha nytta av nu.


Kontaktinformation

Annika Mossing, kommunikatör
Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
annika.mossing@slu.se, 0727-10 39 44