SLU-nyhet

Flockimmunitet hos grödor för bättre odlingssäkerhet

Publicerad: 25 november 2022
En person håller i en bricka med jordgubbssticklingar. Foto.
Foto: Jenny Svennås Gillner.

Går det att skapa flockimmunitet hos matgrödor genom fläckvis användning av resistenta sorter och bekämpningsmedel? Det ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt på SLU som finansieras av Formas.

Jordgubben är det ekonomiskt viktigaste bäret i Sverige, men stora förluster orsakas varje år av gråmögel. Flera olika fungicider (kemiska och biologiska) används mot gråmögel, men tyvärr har gråmögelsvampen utvecklat resistens mot nästan alla medel. Det mest använda medlet i Sverige har två verksamma substanser - men trots det börjar resistens utvecklas hos skadesvampen runt om i Europa.

– Det är oerhört viktigt att komma till rätta med det här problemet. I vårt nya projekt undersöker vi ett koncept baserat på den flockimmunitet som kan uppstå både vid användning av kemiska och biologiska medel. Modellsystemet är jordgubbe som är infekterad av Botrytis cinerea, en svamp som orsakar gråmögel, berättar Johan Stenberg.

Flockimmunitet ger ekonomiska besparingar och lägre miljörisker

Flockimmunitet är en sorts indirekt skydd mot sjukdomar som uppstår när en tillräckligt stor andel av en population blir immun genom till exempel vaccinering och därmed minskar risken för infektion hos individer som saknar immunitet. Om projektet lyckas kan det leda till att mindre mängder bekämpningsmedel behöver användas i fält. Det i sin tur ger ekonomiska besparingar och lägre miljörisker.

– Dessutom kommer utvecklingen av motresistens i skadegörare fördröjas, vilket ger längre hållbarhet för växtskyddsprodukterna. Odlingssäkerheten och den ekonomiska och ekologiska hållbarheten för jordbrukarna kan förbättras avsevärt, avslutar Johan.