Hur stor ska en skolgård eller förskolegård vara? Konkurrensen om mark i bebyggd miljö har ofta resulterat i för små ytor för att kunna främja barns hälsosamma utevistelse. Fördjupad kunskap om dessa utemiljöers storlekar presenteras nu i form av en rapport och ett faktablad av fem SLU-forskare.
Frågan om vilka ytor som behövs för utemiljöer i skola och förskola har inget enkelt svar, eftersom yta, innehåll och gestaltning påverkar varandra och varje kontext är unik. Men forskningen visar att skolgårdar och förskolegårdar fyller många viktiga funktioner, där tillräcklig yta är en grundförutsättning för att kunna skapa och bibehålla kvalitet. Forskningen visar också att trängsel i barns utemiljöer kan ge flera negativa konsekvenser såsom att barn drar sig undan eller begränsas i sin fysiska aktivitet.
LTV-rapporten Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård och Movium faktabladet Yta och kvalitet på skolgård och förskolegård baseras på en omfattande litteraturstudie av främst nyare forskning om skolgårdar och förskolegårdar med koppling till ytstorlekar. Kunskapen kopplas till barns lek, lärande och hälsa, men även hur barns ålder, kön och funktionsvariationer påverkar behovet av yta, samt placeringens och utformningens roll för utemiljöers kvalitet.
Mycket behöver rymmas, med en välfungerande utformning, för att skolgårdens ytor ska kunna främja barns hälsosamma utveckling, samt bidra till skolverksamhet och lokalsamhälle. Tre särskilt viktiga funktioner för barn på skolgårdar och förskolegårdar, som alla kräver tillräckliga ytor, är naturkontakt, socialt liv och fysisk aktivitet.
Samtidigt är det många olika faktorer som spelar roll. Trots att det finns ganska omfattande forskning om barns utemiljöer har studier ofta svårt att få med komplexiteten, hur yta behövs för flera olika funktioner på samma gång. Forskning pekar ofta ut ytstorlekens betydelse för främst fysisk aktivitet hos barn, ibland kopplat till andra funktioner eller kvaliteter. Dock saknas studier som undersöker alla de viktigaste funktionerna, främst fysisk aktivitet, socialt liv och naturkontakt, eller som ser hela skolgårdslandskapet med dess utformning, innehåll och verksamhet.
Rapporten och faktabladet ger fördjupad kunskap, men litteraturen anger sällan några mått som kan användas som gränsvärden. Det framgår dock tydligt att ytor för barns utemiljöer måste prioriteras och inte längre kan tummas på ifall vi menar allvar med att främja barns lek, hälsa och lärande.
Foto: Märit Jansson
Projektet är initierat av Boverket, finansierat av Boverket och Movium partnerskap och har genomförts av Märit Jansson, Julia Schneider, Fredrika Mårtensson, Maria Kylin och Linnéa Fridell vid SLU i Alnarp.
Läs mer:
Movium fakta (prenumeration eller köp): https://www.movium.slu.se/produkter-amp-tjanster/faktablad
Märit Jansson
Universitetslektor vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Telefon: +4640415135
E-post: marit.jansson@slu.se
SLU Landskap
SLU Landskap är en tvärinstitutionell plattform för samverkan och gemensam profilering av landskapsämnet inom SLU och en av de största miljöerna inom forskning och undervisning inom landskapsarkitektur i Europa.