Hur påverkar klimatkris och extremväder den svenska animalieproduktionen? En ny rapport från SLU, SVA, MSB och Jordbruksverket tar upp vilka sårbarheter och anpassningsbehov som måste åtgärdas så att produktionen av animaliska livsmedel blir långsiktigt hållbar.
I ett samarbete har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Jordbruksverket undersökt hur klimatrelaterade kriser påverkar den svenska produktionen av animaliska livsmedel. Långvarig torka, värmeböljor, översvämningar, skogsbränder och stormar kan leda till lidanden hos djuren och att produktionen minskar till exempel på grund av brist på drivmedel, foder och medicin.
– Oavsätt kris så måste livsmedelsförsörjning fungera. Vi borde gå från ”just in time” till “just in case” säger Ann Albihn, forskare vid SVA och SLU och huvudförfattare till rapporten. Istället för att reagera borde vi vara proaktiva så att vi kan hantera krisen när den väl är här.
Projektet har kartlagt vilka sårbarheter, anpassningsbehov och kunskapsluckor som måste åtgärdas för att produktionen ska bli långsiktigt robust och publicerat resultaten i rapport Klimatanpassning av svensk animalieproduktion – säkrare tillgång på livsmedel under en kris.
– Elförsörjningen är kritisk eftersom både ventilation och vatten till djuren oftast är beroende av el. Man måste förstå att många kriser ofta kommer samtidigt och läget kan bli akut direkt, säger Stefan Gunnarsson, forskare vid SLU.
En snabb anpassning av produktionen är nödvändig och den är inte bara lantbrukarnas ansvar. Författarna föreslår att regelverk, stöd och rådgivning ses över men att detta görs i samarbete med lantbrukarna som sitter på mycket kunskap och erfarenhet.
– Det behövs en större flexibilitet, tryggad elförsörjning, minskat transportberoende och ökad lagringskapacitet. Samarbete behövs för en hållbar klimatanpassning, sammanfattar Lotta Rydhmer, forskare vid SLU, åtgärdsförslagen.
