Växtskyddsvamp kan styra skadesvampars beteende med RNA

Svampen Clonostachys rosea kan leva både som parasit på andra svampar och på dött organiskt material. När C. rosea kommer i kontakt med skadesvampar som Botrytis cinerea (orsakar gråmögel på frukt och bär) och Fusarium graminearum (orsakar stråbasröta och axfusarios hos vete) växter den över och dödar skadesvamparna. De här skadesvamparna kan också utsöndra giftiga ämnen, mykotoxiner, som förstör grödor. C. rosea används därför som ett biologiskt växtskyddsmedel.

Avväpning med hjälp av enzymer

Men C. rosea har ett hemligt vapen som kan förhindra skadesvampar från att utsöndra skadliga ämnen under processen. C. rosea har enzymer som klyver RNA-filament i små delar och små RNA-strängar som orsakar störningar för omgivande svampar.

Nu har SLU-forskare tillsammans med en kollega i Indien för första gången undersökt vilken roll de här enzymerna och de bildade RNA-strängarna spelar när C. rosea kämpar mot skadesvampar.

– Våra resultat visar att vissa av de här enzymerna spelar en viktig roll för processer som handlar om tillväxt, produktion av metaboliter och antagonism mot skadesvampar, säger Edoardo Piombo, en av forskarna bakom studien.

Gener tystas för att undersöka funktioner

Genom att tysta gener som kodar för enzymerna kunde forskarna undersöka vilken funktion de spelar när svampar parasiterar på varandra. Till exempel minskade C. roseas förmåga att bekämpa stråbasröta på vete orsakat av F. graminearum när gener som kodar för enzymerna stängdes av.

– Det är jättespännande att vi för första gången har kunnat visa att en svampart, i det här fallet växtskyddssvampen C. rosea, kan styra andra svampars beteende! Det är viktigt att ha koll på de här mekanismerna när vi förbättrar framtidens miljövänliga växtskydd, säger Mukesh Dubey, en annan forskare bakom studien.