SLU-nyhet

Insekter och gnagare kan minska problemen med ogräs i jordbruket

Publicerad: 25 oktober 2021
En skalbagge på grå åkermark. Foto.

Genom att öka biologisk mångfald och ta vara på ekosystemtjänster kan vi minska användningen av herbicider i jordbruket. Ett exempel på en ekosystemtjänst är ogräsfrön som blir uppätna av insekter och gnagare (ogräspredation). I sin doktorsavhandling har Eirini-Lamprini Daouti undersökt fenomenet och kommit fram till att det är en lovande metod för att kontrollera ogräs.

Ogräs i jordbruket är besvärligt eftersom ogräsväxter konkurrerar med grödorna om näring och ljus, vilket kan minska skörden kraftigt. Men det är inte bara dåligt, ogräs kan också ge viktiga ekosystemtjänster som pollinering och markkvalitet. För arter som till exempel jordlöpare och gnagare är ogräsfrön dessutom en värdefull och näringsrik födokälla. Om ogräsfröna äts upp minskar antalet frön som kommer ner i markens fröbank och gror som ogräsplantor i framtiden.

Ogräspredation undersökt i fyra länder

Eirini-Lamprini Daouti har i sin doktorsavhandling undersökt ekosystemtjänsten predation av ogräsfrön i spannmålsfält.

– Jag ville utforska förhållandet mellan mångfalden av djur som äter ogräsfrön, jordbruksintensitet och regleringen av ogräs. För att göra det har jag analyserat fältdata från fyra europeiska länder, berättar Eirini.

Ett fält i solsken. Foto.
Ogräs kan tillhandahålla viktiga ekosystemtjänster som pollinering och förbättrad markkvalitet. Ogräsfrön kan vara en värdefull födokälla för många djur. Foto: Eirini-Lamprini Daouti.
Ett vetefält under en blå himmel. Foto.
Större artrikedom på fältet behövs för att ekosystemtjänster ska kunna tas till vara. Foto: Eirini-Lamprini Daouti.
En hand håller i ett plaströr med en svart skalbagge i . Foto.
En jordlöpare som fångats på ett fält. Den här gruppen av skalbaggar kan äta ogräsfrön. Molekylär analys av insekternas maginnehåll användes för att undersöka vilka ogräsfrön jordlöpare hade ätit. Foto: Eirini-Lamprini Daouti.

En viktig ekosystemtjänst

Resultaten visar att det är möjligt att reglera ogräs på populations- och samhällsnivå genom predation av ogräsfrön. Tillgången på ogräsfrön ökade rovdjurens potential för predation av ogräsfrön, men större förekomst av ryggradslösa byten minskade fröpredationen.

Spannmålsfält med stor användning av insatsmedel, få grödor i växtföljden och belägna i landskap med låg heterogenitet hade mindre ogräspredation.

– För att stödja ogräsreglering av de djur som äter ogräsfrön bör odlingssystem inte vara utformade för att utrota ogräs, utan snarare att upprätthålla tillgången till frö. En framtida utmaning är att ta reda på hur vi kan säkerställa tillgängligheten av ogräsfrö utan att stödja de ogräs som orsakar störts problem för jordbruket, avslutar Eirini.


Kontaktinformation

En kvinna sitter i ett fält. Foto.

Eirini-Lamprini Daouti
Institutionen för ekologi, SLU
eirini.daouti@slu.se, 018-67 20 49