SLU-nyhet

Vilken betydelse har klimat och biologisk mångfald för skörd i Kenya?

Publicerad: 16 januari 2019
Hög majs tillsammans med låg ärtväxt.

I Östra Afrika är majs stapelfödan nummer ett, men skördarna är ofta dåliga på grund av stora problem med skadeorganismer, ogräs och dålig markbördighet. Men det finns goda möjligheter att öka avkastningen. I ett nytt projekt ska forskare i Sverige, Kenya och USA studera vilken betydelse klimat och biologisk mångfald har för dagens och framtidens skördar. De utgår ifrån push-pull-metoden som redan används i dag och som i vissa fall kan mer än fördubbla majsens avkastning.

Metoden bygger på att man skrämmer bort organismer (push) och samtidigt lockar dem någon annanstans (pull). I det här fallet odlas majsen tillsammans med en ärtväxt som de besvärliga stjälkborrande fjärilarna inte gillar, samtidigt som man odlar en gröda i närheten som de attraheras till.

Metoden för med sig många andra fördelar också. Problem med ogräs minskar och nyligen har man sett att också skadorna från den invasiva fjärilen fall armyworm blir mer hanterbara. Båda de extra grödorna kan användas som foder till kreatur och tack vare att ärtväxten tillför kväve så förbättras också bördigheten.

Inte alltid lika effektivt

Men metoden är inte lika effektiv överallt. Och det är bland annat det Mattias Jonsson på SLU och hans medsökande i Sverige, Kenya och USA ska undersöka. Det kan bero på skillnader i klimat men också på hur den biologiska mångfalden i området ser ut.

- Vi ska beskriva födovävar som inkluderar alla naturliga fiender och deras bytesdjur inklusive fall armyworm. För att göra det kommer vi att räkna naturliga fiender och skadegörare i fält samtidigt som vi mäter deras kroppsstorlekar, berättar Mattias Jonsson.

Kroppsstorleken används sedan för att förutsäga i vilken utsträckning olika naturliga fiender äter olika skadedjur. Det har nämligen visat sig i andra ekosystem att storleksskillnaden mellan rovdjur och bytesdjur ofta påverkar hur många individer av en viss art som äts upp.

Förutsäga stabilitet

På det sättet kan forskarna uppskatta hur födovävarna ser ut på de olika platserna. En sak som är intressant att se är om det finns olika arter som äter samma sak. Det gör systemet stabilare vid miljöförändringar eftersom det ökar chansen att det finns arter kvar som kan ”göra jobbet” (från människans synvinkel äta skadegörare).

Forskarna ska också undersöka vilket klimat de naturliga fienderna till skadedjur trivs i genom att undersöka hur aktiva de är i förhållande till temperatur och luftfuktighet. Det har betydelse för att förutsäga hur de naturliga fienderna kan bidra till att kontrollera skadedjur när klimatet förändras.

Mycket data

Runt 150 000 småbrukare i Afrika använder i dag push-pull-metoden. I projektet ingår också analys av data från 140 gårdar med push-pull och monokulturfält som följts under 10 år. Det kan ge svar på hur metoden fungerar i olika klimat men också vilken betydelse markanvändningen har. Mer varierade landskap innebär större biologisk mångfald

- Världens befolkning fortsätter att växa och vi måste producera mat så att det räcker för alla även i ett framtida klimat. Samtidigt hotas den biologiska mångfalden starkt av expansivt jordbruk, och det är därför viktigt att hitta miljövänliga sätt att effektivt utnyttja den jordbruksmark som finns, säger Mattias Jonsson.

Fakta:

Deltagare i projektet:

Mattias Jonsson, SLU

Charles Midega, ICIPE, International Centre of Insect Physiology and Ecology

Yann Clough, Lunds universitet

Shem Kuyah, Jomo Kenyatta University of Agriculture and Technology (JKUAT)

Katja Poveda, Cornell University


Kontaktinformation

Mattias Jonsson, forskare
Institutionen för ekologi/ Kompetenscentrum för biologisk bekämpning, CBC
mattias.jonsson@slu.se 018-672450

Sidansvarig: susanne.pettersson@slu.se