30 vetenskapliga artiklar med Heureka

Den första artikeln skrevs 2009 och 30 artiklar nåddes i slutet av 2015. Artiklarna är skrivna av en rad forskargrupper, även utanför SLU. Det är onekligen passande att en av medförfattarna till artikel nr 30 var med och skrev Heureka-visionen på 90-talet. – Den vision för Heureka som vi spånade fram en gång i tiden var ganska vidlyftig och högtflygande. Heureka har blivit lite mer jordnära. Tack vare detta och tack vare att Heureka kan hanteras av "lekmän" har systemet fått en fantastisk spridning för konsekvensanalyser från examensarbeten till avancerad forskningsnivå, berättar Per-Magnus Ekö, forskningsledare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU. Det enda Per-Magnus inte varit riktigt nöjd med är namnet Heureka. Han tyckte att efterföljaren till Hugin-systemet kunde fått ett namn inom den nordiska mytologin och föreslog därför Ragnarök. Ett förslag som visade sig vara mindre populärt, berättar Per-Magnus Ekö, forskningsledare vi institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU.

Artikeln i sig berör skötselstrategier som försöker efterlikna skogens naturliga utveckling. Naturnära skötselstrategier kan vara bra för att bibehålla eller skapa heterogena och skiktade skogar, men de kan vara svårare att genomföra rent praktiskt. I studien tittade man närmare på hur skogen utvecklas om man använder en av dessa strategier: Target Diameter Cutting, som innebär att man avverkar de grövsta träden ner till en viss diametergräns. Man studerade hur den påverkar storleken och antalet gläntor, naturlig föryngring och tillväxt. Resultaten visar att man fick en bra föryngring efter fem år men mest av skuggtåliga trädslag, främst gran. Man jämförde även den uppmätta tillväxten med den som beräknas av Heureka och i det här fallet underskattade Heureka tillväxten. Studien är ett bidrag till den övergripande kunskapen om naturnära skogsskötsel.

Beståndet som man studerade var grandominerat och låg i södra Sverige. Studien genomfördes med StandWise.