Upphovsrätt och patent

Vilka verk kan ha upphovsrättsskydd?

Alla konstnärliga eller litterära verksom uppfyller kraven på originalitet, individualitet och självständighet ( s k verkshöjd).

Det betyder att enbart skapelser som är någorlunda originella och självständiga skyddas. En prestation ska inte kunna ha utförts av två eller flera personer oberoende av varandra. Korta nyhetsmeddelanden, typ mindre notiser som beskriver fakta, är t.ex. inte skyddade. Det som inte heller omfattas är författningar, myndigheters yttranden och beslut samt officiella översättningar av dessa tre. (Kartor, bildkonst, dikter och musikaliska verk omfattas av upphovsrätt även när de är författningar, myndigheters yttrande eller beslut. Ytterligare ett viktigt undantag gäller då en handling ingår som bilaga till ett beslut om rätten att ta del av den allmänna handlingen. I dessa fall omfattas fortfarande bilagan av upphovsrätten. 

Andra exempel på sådant som inte omfattas av skyddet är alltför enkla skapelser, till exempel enkla texter eller blanketter.

 Upphovsmannens rätt att ensam bestämma över sitt verk – hur det ska användas och spridas - uppkommer helt automatiskt i samma ögonblick som verket skapas.

Kan en idé ha upphovsrättsligt skydd?

Dessutom skyddas inte de fakta eller idéer som verket innehåller utan endast upphovspersonens personliga sätt att uttrycka idéerna genom verkets innehåll.Som exempel kan nämnas ”en affärsmodell” – själva affärsmodellen har inget upphovsrättsligt skydd, men den handling varpå upphovsmannen beskrivit sin affärsmodell och kanske ritat något organisationsschema eller liknande är ett upphovsrättsligt skyddat verk. Självklart får du använda faktauppgifter som du hittar i en uppslagsbok eller databas, men inte kopiera hela uppslagsboken eller databasen.

Hur länge gäller upphovsrätten?

Skyddstiden för ett verk gäller intill utgången av sjuttionde året efter upphovspersonens dödsår.

Vilka rättigheter har upphovsmannen till ett upphovsrättsligt skyddat verk?

Det finns två typer av rättigheter: de ideella rättigheterna och de ekonomiska rättigheterna.De ideella rättigheterna innebär en rätt för upphovspersonen att bli namngiven i samband med att verket nyttjas, samt rätten att motsätta sig att verket ändras eller offentliggörs i en form eller i ett sammanhang som kan upplevas som kränkande för upphovspersonen. De ekonomiska rättigheterna innefattar varje  framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod det sker och oavsett om hela verket eller bara delar av det framställs. Detta innebär rätten att tillåta eller förbjuda varje form av kopiering (mångfaldigande) samt rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten.

Kan upphovsrätten överlåtas?

De ideella rättigheterna kan inte överlåtas eller licensieras men upphovspersonen kan ingå ett avtal om att avstå från dem. De ekonomiska rättigheterna däremot kan överlåtas eller licensieras till annan.

Vad gäller om det finns flera upphovsmän eller är fråga om ett samlingsverk?

Om flera upphovspersoner är ansvariga tillsammans för att ett verk skapas på ett sådant sätt att deras enskilda bidrag inte kan särskiljas, har de gemensamt rättigheter till verket.

Verk kan även skapas genom att någon sammanställer olika verk eller delar av verk. Den som skapar ett sådant samlingsverk har upphovsrätt till själva samlingen, men de rättigheter som han eller hon erhåller kan inte begränsa de rättigheter som de ursprungliga skaparna har till sina delar av samlingen.

Får man kopiera för privat bruk?

Lagen tillåter att enskilda personer kopierar upphovsrättsligt skyddade verk för privat bruk utan att be upphovspersonen om tillstånd. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk, men rätten kan även i vissa fall innefatta kopiering för att utföra en arbetsuppgift. 

Endast mindre omfattande verk eller begränsade delar av verk får kopieras för privat bruk. Definitionen av vad som ska anses som begränsad skiljer sig naturligtvis från fall till fall, men att kopiera hela böcker är inte tillåtet.

 Rätten att framställa exemplar för privat bruk bygger på att verken har offentliggjorts i enlighet med upphovsrättslagstiftningen. Detta innebär att om ett verk har offentliggjorts i strid med upphovsrättslagstiftningen -”piratkopierats” - finns det inte någon rätt att framställa kopior för privat bruk.

Det finns dock undantag från rätten att producera enstaka exemplar för privat bruk. Rätten till privat bruk omfattar inte rätt att uppföra byggnadsverk, framställa exemplar av datorprogram, eller framställa exemplar i digital form av sammanställningar i digital form. Inte heller ger den rätt att för privat bruk låta en utomstående framställa exemplar av musikaliska verk eller filmverk, framställa bruksföremål eller skulpturer, eller genom konstnärligt förfarande efterbilda andra konstverk.

Gäller min upphovsrätt internationellt?

Genom att Sverige anslutit sig till både Bern- och Pariskonventionerna så gäller upphovsrätten även internationellt. Bernkonventionen kräver av sina medlemsländer att skydda upphovsrätten på verk av upphovsmän från andra medlemsländer, på samma sätt som det egna landets upphovsmän skyddas. Detta innebär att till exempel franska upphovsrättslagar gäller för verk som publiceras eller framförs i Frankrike, oavsett vilket land de ursprungligen skapades i. Utöver att skapa ett system för internationell upphovsrätt bland medlemsländerna, så innebär överenskommelsen även att medlemsländerna måste ha ett starkt minimiskydd för bokförlag och författare. Upphovsrätt under Bernkonventionen måste vara automatisk. Det innebär att den inte kräver någon formell registrering i de olika länderna.

 Konventionen stadgar att alla verk utom fotografier och filmer ska skyddas i minst 50 år efter upphovsmannen död, men medlemsländerna är fria att förlänga den tiden vilket EU gjorde med ett direktiv 1993. Även om konventionen säger att upphovsrättslagen i det land där skydd hävdas gäller, så säger artikel 7.8 att upphovsrätten inte får överskrida den rätt som finns i verkets ursprungsland, det vill säga att till exempel en författare har inte längre skydd utomlands än i sitt hemland, även om skyddet är längre utomlands. 

Vad är ett patent?

För en uppfinning som innebär en teknisk lösning kan man söka patent, dvs. en lagstadgad ensamrätt. En förutsättning för att patentansökan ska beviljas är att uppfinningen är en nyhet, dvs att den inte tidigare är känd. Därför är frågan om hemlighållande högst relevant i sammanhang där en patentansökan kan bli aktuell.  

Gäller mitt patent internationellt?

Nej. Trots att det finns en internationell konvention om patent (Pariskonventionen) så gäller inte ditt patent med automatik i andra länder som anslutit sig till konventionen. Konventionen innebär istället att alla länder ska ha samma regler för att bevilja patent. Däremot kan ett svensktbeviljat patent erkännas av andra länders patentmyndigheter efter ansökan, utan att nyhetsvärdet gått förlorat genom att ett svenskt patent beviljats.  

Vad innebär lärarundantaget?

I lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar stadgas att lärare vid universitet och högskolor har rätt till sina egna uppfinningar (till skillnad från vad som generellt gäller på övriga arbetsmarknaden). Den lagen avser dock bara patenterbara uppfinningar. Beträffande andra verk gäller i de flesta fall upphovsrättslagen. Där finns inga regler om arbetstagares rättigheter gentemot arbetsgivaren, utom när det gäller datorprogram.  Det har i stället överlåtits åt arbetsmarknadens parter att avtala om eventuell överföring av upphovsrätten eller liknande rättigheter. En ”tumregel” har dock utvecklats i praxis som innebär att arbetsgivaren inom verksamhetsområdet och inom den normala verksamheten får använda arbetstagarens verk som har kommit till inom ramen för arbetet. Arbetsgivaren får bara använda verket på det sätt, som kan förutses när verket gjordes. Det typiska exemplet är en journalist som skriver en artikel till en dagstidning. Dagstidningen får då förfoga över artikeln för den aktuella tidningsutgivningen, medan journalisten själv behåller rätten till att t.ex. ge ut en artikelsamling eller att bearbeta artikeln. Uttrycket ”lärarundantag” kan även användas när man talar om anställdas rätt att inneha vissa bisysslor.