Möt årets nya docenter vid LTV-fakulteten

Under hösten 2025 utsågs Neil Sang vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning samt Raj Chongtham Iman vid institutionen för biosystem och teknologi till docenter. Under våren 2026 följde Mari Kågström vid institutionen för stad och land, Anna Bengtsson vid institutionen för människa och samhälle samt Rebeka Zsoldos och Helene Larsson Jönsson vid institutionen för biosystem och teknologi.

Neil Sang: Kartdata hjälper framtidens städer

Genom geografisk informationsvetenskap utvecklas nya verktyg som kan identifiera riskområden, analysera ojämlikhet och stödja framtidens stadsplanering. Neil Sangs forskning inom geografisk informationsvetenskap handlar om att analysera sociala och miljömässiga frågor samt utveckla datormodeller för att förstå processer på geografiska skalor.

– I praktiken innebär det ofta att jag arbetar med statistik, kartdata och satellitbilder för att identifiera vilka områden som är sårbara för olika processer, exempelvis havsnivåhöjningar eller urbana värmeöar. Jag undersöker också vilka grupper som påverkas – till exempel om det finns ojämlikheter i exponering och sårbarhet – samt hur effektiva olika klimatanpassningsinsatser och föreslagna åtgärder kan vara, säger Neil Sang.

Läs porträttet: Kartor, klimat och AI formar framtidens städer

Raj Chongtham Iman: Fler grödor stärker motståndskraft

Hur ska jordbruket försörja en växande världsbefolkning utan att överskrida planetens gränser? Raj Chongtham forskar om agroekologi och hur diversifierade odlingssystem kan stärka jordhälsa, resiliens och hållbar livsmedelsproduktion.

– Vi har byggt upp ett jordbruk med stora beroenden av externa insatsmedel som konstgödsel och växtskyddsmedel. Samtidigt bidrar dessa system till förlust av biologisk mångfald, föroreningar och klimatpåverkan. Frågan är hur mycket mer vi egentligen kan intensifiera innan systemen blir alltför sårbara, säger Raj Chongtham.

Läs porträttet: Fler grödor kan göra jordbruket mer motståndskraftigt

Mari Kågström

Klimatförändringar, biologisk mångfald, förtätning i städer och social ojämlikhet ställer stora krav på hur vi planerar och använder våra landskap. Vad ska ges företräde när alla värden inte kan uppfyllas samtidigt? Det är här Mari Kågström, docent i landskapsstyrning och planering, har sitt fokus. Hon forskar om landskapsplanering.

– Ett ämne som är i centrum för flera av vår tids mest komplexa samhällsutmaningar. Vilket också gör det otroligt spännande och viktigt att jobba med. Inom landskapsplanering förväntas planeringsprocesser väga samman mål som skydd av ekosystem, bostadsförsörjning, folkhälsa och vattenfrågor. Vi talar ofta om multifunktionella landskap, synergier och hållbarhetsintegrering, men i praktiken innebär planering också svåra avvägningar mellan mål som inte alltid kan förverkligas samtidigt, säger Mari Kågström.

Läs porträttet: När hållbarhetsmålen krockar - forksning synliggör aktörerna bakom avvägningarna

Anna Bengtsson: Utemiljöer kan främja hälsa

Evidensbaserad, hälsofrämjande design och utemiljöers betydelse för hälsa och välbefinnande är Anna Bengtssons forskningsfokus. Hennes docentföreläsning heter Evidence-based Models for Health-promoting Outdoor Environments. 2015 disputerade hon med avhandlingen From experiences of the outdoors to the design of healthcare environments.

– Jag visste hela tiden att jag skulle bli doktor när jag började doktorera. Så har det inte känts med docentskapet och det har inte varit en rak väg hit. För mig är undervisningen jätteviktig och den tar mycket tid. Det finns en riktigt god anledning att bli docent, att få vara huvudhandledare till doktorander. På det sättet är jag väldigt glad att jag till slut är docent nu.

Läs porträttet: Anna Bengtsson utsedd till docent

Rebeka Zsoldos: Djurens rörelsemönster avslöjar hälsoinformation

Hennes forskning handlar om hur mätningar av djurens rörelser kan användas för att stödja hälsa, produktivitet och prestationsförmåga. Med sensorer och mätningar av muskelaktivitet undersöker hon vad rörelsemönster kan avslöja – från funktionsförändringar hos sporthästar till hur kor nyttjar betet.

– Vi vill skapa de bästa förhållandena för djuren att prestera och samtidigt säkerställa god hälsa. Inom fältet undersöker vi nu vilka indikatorer som är användbara för att mäta positiv djurvälfärd, vilket sträcker sig bortom frånvaro av sjukdom. Forskningen undersöker hur indikatorer baserade på beteende, fysiologi och rörelse kan hjälpa oss att bedöma hur djuren mår och hanterar sin miljö, säger Rebeka Zsoldos.

Läs porträttet: Från hagen till hälsan: Mätning av djurens rörelser för bättre välfärd

Helene Larsson Jönsson: Biokol är ingen universallösning

Biokol används till att förbättra jorden och Helene Larsson Jönssons forskning handlar om hur biokolet kan användas i lantbruket.

– Användningen av biokol är lite mer komplex än vad många tror. Det pratas ganska mycket i samhället om biokol, och ibland generaliseras det lite väl mycket. Det är stor skillnad i egenskaper beroende på vilken typ av biokol det är, till exempel om det görs av trä, slam eller kompost. Även grödorna reagerar väldigt olika. Så det finns ingen generell lösning som funkar för allt, säger Helene Larsson Jönsson.

Läs porträttet: Biokol i lantbruket mer komplext än många tror: "Grödorna reagerar väldigt olika"

Tillsammans representerar årets nya docenter en bred forskning inom LTV-fakulteten – från hållbart jordbruk och djurvälfärd till stadsutveckling och hälsofrämjande miljöer.