SLU:s fortlöpande miljöanalys förser myndigheter med efterfrågade beslutsunderlag och data för att nå nationella och internationella miljö- och hållbarhetsmål. Genom att utlysa interna medel vill SLU uppmuntra till nya tillämpningar och förbättringar inom miljöanalysen. Nu är det klart vilka projekt som fått medel för 2026.
– Med de projekt som nu fått finansiering stödjer vi utvecklingsbehov som prioriteras högt av myndigheterna och som bidrar till en effektivare och bättre fortlöpande miljöanalys. Samtidigt har vi även lyckats dra in nya duktiga SLU-experter i arbetet, vilket borgar för en fortsatt god vetenskaplig kvalitet, säger Annsofie Wahlström, vicerektor med ansvar för samverkan och miljöanalys.
Projekt som tilldelats utvecklingsmedel 2026
Projekten listas nedan efter det miljöanalysprogram som projektet främst är knutet till. Fyra projekt drivs av flera miljöanalysprogram i samarbete.
Bebyggd miljö
Kvaliteter i fysisk utemiljö som främjar hälsa för äldre personer som bor på serviceboenden: Utveckling av fortlöpande miljöanalys (250 tkr). Kontakt: Anna Bengtsson, institutionen för människa och samhälle.
Ett nationellt miljöövervakningsprogram för stadens träd och grönområden – utvecklat med och för kommunerna (250 tkr). Kontakt: Hanna Fors, institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning.
Biologisk mångfald
Blommornas miljö-DNA - Att upptäcka skiftande växt-pollinatör interaktioner under habitatförlust (250 tkr). Kontakt: Jan Plue, SLU Centrum för biologisk mångfald, vid SLU Artdatabanken.
Habitatmodellering för tjäder som paraplyart med fjärranalysdata – verktyg för skogsförvaltning och naturvård (250 tkr). Kontakt: Debora Arlt, SLU Artdatabanken.
Fjäll/Arktis
DNA-baserad miljöövervakning – en del av framtiden även i fjällekosystem (250 tkr). Kontakt: Tord Ranheim Sveen, institutionen för ekologi.
Utvärdering av rikkärrsövervakning i Sverige (150 tkr). Kontakt: Urban Gunnarsson, SLU Artdatabanken.
Försurning
Skogsmarkens återhämtning från försurning med ett aktivt skogsbruk – modellsimuleringar med HD-MINTEQ (220 tkr). Kontakt: Jon Petter Gustafsson, institutionen för mark och miljö.
Revidering av löst organisk materials bidrag till aciditet i sjöar och vattendrag genom titreringar och modellering (250 tkr, varav 50 tkr medfinansieras av program Klimat). Kontakt: Carin Sjöstedt, institutionen för mark och miljö.
Giftfri miljö
Spårning av nya föroreningar i deponilakvatten: metodutveckling för miljöövervakning (300 tkr). Kontakt: Oksana Golovko, institutionen för vatten och miljö.
Jordbrukslandskap
Att utvärdera möjligheterna med eDNA-baserade metoder för övervakning av daggmaskar i jordbrukslandskapet (200 tkr). Kontakt: Eveline Krab, institutionen för mark och miljö.
Optimerad hantering av markprover vid DNA-baserad miljöövervakning (250 tkr). Kontakt: Karolina Jörgensen, institutionen för mark och miljö.
Klimat
Underhåll av våtmarker – Skötseleffekt på växthusgaser (250 tkr). Kontakt: Pia Geranmayeh, institutionen för vatten och miljö.
Kust och hav
Utvärdering av fenstrålar för icke-dödlig åldersbestämning av fisk (190 tkr). Kontakt: Yvette Heimbrand, institutionen för akvatiska resurser.
Standardisering av Stereo-BRUV metodik för akvatisk miljöövervakning (185 tkr). Kontakt: Mikael Ovegård, institutionen för akvatiska resurser.
Påverkan av havsbaserade vindkraftsparker på fiskerioberoende undersökningar av fiskbestånd (200 tkr). Kontakt: Annica de Groote, institutionen för energi o teknik.
Sjöar och vattendrag
Utveckling av en storskalig biologisk metod med hög kapacitet för att identifiera och skydda akvatisk biologisk mångfald i små vattendrag i intensivt brukade skogar (140 tkr, varav 50 tkr medfinansieras av program Försurning). Kontakt: Maria Kahlert, institutionen för vatten och miljö.
Biokemiska indikatorer för vandringstyp hos öringpopulationer (175 tkr). Kontakt: Elin Dahlgren, institutionen för akvatiska resurser.
Metodutveckling av biomassebestämning av djurplankton i sjöar (150 tkr, varav 50 tkr medfinansieras av program Fjäll/Arktis). Kontakt: Tobias Vrede, institutionen för vatten och miljö.
Från arkiv till analys: Digitalisering av historisk åldata för stärkt tidsserie och förbättrad statusbedömning (118 tkr). Kontakt: Philip Jacobson, institutionen för akvatiska resurser.
Skog
Nya modeller för att ta fram rasterkartor med skogliga variabler baserat på nationella laserdata (242 tkr). Kontakt: Mats Nilsson, institutionen för skoglig resurshushållning.
Utveckling av Federated Learning-tekniker för modellassisterade skattningar från Riksskogstaxeringen, skogliga grunddata och satellitbilder från Sentinel-2 (250 tkr). Kontakt: Ruben Valbuena, institutionen för skoglig resurshushållning.
Vilt
Långsiktig viltkameraövervakning av mård: reproduktionsekologi och betydelse för hållbar viltförvaltning (200 tkr). Kontakt: Pallavi Ghaskadbi, institutionen för vilt, fisk och miljö.
SHIELD: omsätta EMA-data i handlingsbara indikatorer för spillover i Sverige (250 tkr). Kontakt: Thanat Chookajorn, institutionen för vilt, fisk och miljö.
Mot förbättrade prognoser för skogsvegetation och heltäckande vegetationskartor – är SLU:s markfuktighetskarta vägen framåt? (250 tkr). Per-Ola Hedwall, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap.
Övergödning
Anpassning av mätprogram i jordbruksvattendrag till nytta för vattenförvaltningen (125 tkr). Kontakt: Helena Linefur, institutionen för mark och miljö.
En kartberättelse – erosionsrisk i landskapet (200 tkr). Kontakt: Faruk Djodjic, institutionen för vatten och miljö.
Riskbedömning av fosforläckage vid anläggning och återvätning av våtmarker - Studie av fosfors frigörelse under reducerande förhållanden (245 tkr, varav 70 tkr medfinansieras av program Jordbrukslandskap). Kontakt: Sara Sandström, institutionen för mark och miljö.