Nytt projekt undersöker konflikter mellan renskötare och skogsägare

Sedan 1950 har lavarna, som är den viktigaste vinterfödan för renar, minskat med 71 procent i Sverige. Det beror främst på den produktionsinriktade skogsskötseln, som medfört att andelen gammal skog minskat, att skogarna har förtätats samt att intensiva markberedningsmetoder har brukats.

I ett tvärvetenskapligt projekt under ledning av Dan Bergström ska doktoranderna Sarah Aspenström och Mathias Kristoferqvist ta reda på hur målkonflikter mellan skogsägare och renskötare kan lösas på ett hållbart sätt. Doktoranderna ska också undersöka hur gallring kan utföras i täta ungskogar så att produktionsnivån för träbiomassa nås – samtidigt som renar får tillgång till den marklav de behöver vintertid.

Sarah Aspenström ska studera vilka effekter skogsskötselåtgärder har på renskötselanpassad ungskogsskötsel:

– Jag genomför studier på vilka effekter skogsskötselåtgärder har på den miljömässiga och ekologiska hållbarheten. Och också effekterna på ekonomiskt och social hållbarhet, säger Sarah.

Varför är det viktigt att studera?

– En praxis som främjar renbetet är kritiskt för rennäringen. Att kunna använda biomaterialet från ungskogsskötseln till bioenergi är också en viktig aspekt av vårt projekt som främjar marklaven. Det kan ge en inkomst till skogsägaren samtidigt som samhället förses med mer hållbar råvara, till exempel till energi.

Vad fick dig att intressera dig för det här?

– Mitt intresse för rennäringsfrågor började med ett jobb på Länsstyrelsen i Norrbotten. Intresset för ekologi har jag alltid haft och min utbildningsbakgrund är inom viltbiologi och bevarande. Skogsskötsel är ett för mig nytt ämne men jag ser fram emot att fördjupa mig i det.

Mathias Kristoferqvist ska forska på ungskogsskötsel inom renbetesområden med inriktning mot genomförandet av skötselåtgärderna:

– Det är viktigt ämne att studera för att ta reda på hur vi kan bedriva ett skogsbruk som tar hänsyn dels till skogsnäring och råvaruförsörjning, dels till tillgång av naturbete för renskötseln, säger Mathias.

Vad gjorde dig intresserad av ämnet?

– För närvarande är skogsbruket kritiserat, särskilt av andra nyttjare. Att kunna kombinera ekonomiska och ekologiska värden ger ett incitament för olika parter att närma sig varandra. Mitt intresse ligger i att hitta lösningar som alla tjänar på.

Vad hoppas du att din forskning ska bidra med?

– Nya metoder och ny teknik för ungskogsskötsel inom renskötselområden. Såna som accepteras av både skogsnäring, rennäring och biomassaindustri.

Dan Bergström, docent i skogsteknik, är handledare för Sarah och Mathias och projektledare för det tvärvetenskapliga projektet, som går under arbetsnamnet: BIOSkötsel. Projektet är fyraårigt och finansieras av Energimyndigheten, via programmet BIO+. Partners i projektet är Umeå Universitet, Svenska Samernas Riksförbund och Sveaskog och genomförandet sker i samverkan med renskötare med flera.

– Komplexiteten i forskningsområdet är intressant. Det finns starka skäl att tro att en riktad forskning på teknik och metoder för dynamisk gallring med flera mål kan främja både produktion av renbete och trädbiomassa, ge minskade skötselkostnader, främja ökad biodiversitet med mera. Det kan också öka välbefinnandet för skogsägare och renskötare och möjliggöra ett ökat och hållbart uttag av biomassa till energi, eller andra biobaserade produkter.

Vad hoppas du att forskningsprojektet ska bidra med?

– Sveaskog är Sveriges största skogsägare och äger skog på alla marktyper, från norr till söder, och de använder sig idag av konventionella skogsskötselmetoder. Således kan resultat från studier på Sveaskogs mark nyttjas för att projicera effekterna på hela Sverige och således kan övriga berörda skogsägare, entreprenörer och renskötare dra nytta av projektets resultat.