SLU-nyhet

Hur klimatsmart är stadsodling?

Publicerad: 24 maj 2024

Att odla i sin trädgård, på kolonilotten eller balkongen är ett fritidsintresse som engagerar många och stadsodling lyfts ofta som en lösning för att öka tillgången på närproducerad mat. En studie publicerad i tidskriften Nature visar dock att stadsodling ger sex gånger större koldioxidavtryck jämfört med konventionell odling. Så hur klimatsmart är egentligen stadsodling? Det beror på hur odlingen genomförs, och av vem.

Enligt en internationell studie är stadsodling inte alltid så bra för klimatet som vi kanske vill tro. Studien visar i korthet att koldioxidavtrycket från stadsodling i Europa och USA är sex gånger större än konventionell jordbruksodling. Störst påverkan har odling i privata och gemensamma trädgårdar, medan stadsodling utförd av professionella odlare ligger på samma nivå som konventionell odling.

­– Så det handlar egentligen om att ha rätt kunskaper för att odla. Det finns naturligtvis många kompetenta hemmaodlare, men professionella och hemmaodlare har olika förutsättningar, säger Anna Karin Rosberg, universitetslektor vid enheten för mikrobiell hortikultur vid SLU.

Svårt för hobbyodlare att optimera skörd

Hon betonar bland annat att hemmaodlare inte har samma möjlighet att alltid vattna och gödsla vid rätt tillfälle.

­– Det försvårar för hemmaodlare att få ut en optimal skörd per kvadratmeter, vilket ger ett högre koldioxidavtryck.

Enligt studien baseras skillnaderna mellan stadsodling och konventionell odling på vilka grödor som odlas, val av odlingssystem och det lokala klimatet. Universitetsadjunkt Annie Drottberger, som bland annat har genomfört en studie av takväxthus, betonar att det finns många olika system för att odla i städerna och att det därför är svårt att generalisera.

– Odlingar i eller i närheten av redan befintliga byggnader, som takväxthus och vertikalodling, gör att restflöden från hushåll eller industrier kommer till användning i odlingar, säger Annie Drottberger, doktor i trädgårdsvetenskap vid SLU.

Nyttja restflöden

Det kan handla om att restvärme används för att värma upp växthus och att växterna tar upp koldioxid från de boendes ventilationssystem. Dessutom levererar växthuset el, värme, vatten och mat till värdbyggnaden.

– På så sätt används resurser som annars skulle ha gått till spillo. Odling som maximerar produktion på en liten yta är definitiv ett intressant område med stor potential, särskilt i stadsmiljö där det finns brist på odlingsbar mark, säger Annie Drottberger.

Med rätt kunskaper så kan stadsodling bli både hållbar och viktig, framför allt i kristider, säger Anna Karin Rosberg.

Säkra mattillgången i storstäder

– Stadsodling har en viktig roll att fylla för att säkra mattillgången i storstäder och det finns goda anledningar att utforska det vidare.

Den internationella studien är kanske inte så upplyftande för de småskaliga odlare som gärna vill bidra till ett hållbart samhälle genom sina insatser, vilka tips vill du ge till dem?

– Hobbyodlare behöver bättre tillgång till forskningsbaserad kunskap. Dessutom har hobbyodlingen andra värden då den bidrar till den estetiska upplevelsen av stadsmiljön samt till välbefinnande för de som odlar, säger Annie Drottberger.

Fakta:

Forskarnas tips till hobbyodlare:

  • Bygg upp en bördig jord, till exempel genom att tillföra organiskt material (stallgödsel och kompost). Det innehåller näring och skapar ett rikt mikroliv i marken, vilket hjälper till att frigöra svårtillgänglig näring.
  • Undvik att odla samma gröda på samma plats varje år, utan variera växtvalet. Samodla flera olika grödor för att undvika problem med växtsjukdomar.
  • Odla olika baljväxter, till exempel bönor och ärtor som binder kväve från luften ner i marken, som sedan kan nyttjas av efterföljande gröda.
  • Följ doseringen av olika gödningsmedel eftersom växterna inte mår bra av för mycket gödning. Det som växterna inte kan ta upp lakas ur marken med bevattning och regn, vilket bidrar till övergödning av vattendrag.
  • Tänk på att mineralgödsel bidrar till ett större koldioxidavtryck än gödselmedel av organiskt ursprung.