SLU-nyhet

Doktorsavhandling om hållbar växtproduktion anpassad till klimatförändringar

Publicerad: 02 april 2024
Alessio Costa står bredvid en trästam med uppspikade doktorsavhandlingar.

På torsdag disputerar Alessio Costa. I sin avhandling visar han hur variationer i växtföljden, alltså hur man växlar mellan olika grödor på sin åker, kan ge säkrare skördar och ökad hållbarhet i en förändrad framtid.

Variation i växtföljden har tidigare visat sig kunna öka avkastningen hos spannmål, särskilt vid låga gödslingsnivåer och under år med låg produktivitet. Mot den bakgrunden har Alessio Costa använt data från 32 så kallade långliggande fältförsök i Europa och Nordamerika och visat att variationer i växtföljden kan ökar spannmålsskörden över tid, och minska skördeförlusten av spannmål under ogynnsamma klimatförhållanden. Han fann också att variationen av grödor ökade hela växtföljdens produktivitet, samtidigt som behovet av gödsling minskade.

Vi ställer tre frågor till honom.

På vilket sätt är din forskning viktig?

Dagens odlingssystem är till stor del beroende av en omfattande användning av insatsmedel, till exempel bekämpningsmedel och gödsling, och det handlar om odling av ett fåtal grödor. Vi behöver hitta lösningar för att minska jordbrukets negativa effekter på miljön och samtidigt behålla livsmedelssäkerhet, hållbarhet och mångfald. En större variation av grödor kan främja många ekosystemfördelar som i slutändan förbättrar produktiviteten, minskar svinnet och minskar riskerna i växtodlingen. Vi behöver också mångfald för att producera ett mer balanserat utbud av kolhydrater, proteiner och fetter som vi människor behöver.

Vad har förvånat dig mest under dina doktorandstudier?

Efter att ha läst mycket litteratur om ekologisk mångfald hade jag vissa förväntningar på vad vi skulle komma fram till i våra studier. Jag blev förvånad över skillnader mellan produktivitet på åkermarker och betesmarker. Vi såg att produktionen under vissa omständigheter efter en längre tid kan börja sjunka trots ökad diversitet på åkermarker, medan betesmarker når en platå i produktionen, utan att det vänder och går nedåt. Förklaringen är troligen begränsningen i antalet arter som kan odlas på åkermarker, på grund av tekniska och socioekonomiska faktorer.

Hur ser dina framtidsplaner ut?

Den närmaste tiden efter disputationen planerar jag att fortsätta med samma typ av studier som jag gör idag. Senare vill jag också fortsätta att forska om hållbar växtproduktion, variation av grödor och anpassning av jordbruket till klimatförändringar, men bredda mitt forskningsområde till att också handla om livsmedelsdistribution, marknad, lagstiftning och andra socioekonomiska aspekter.


Kontaktinformation

Alessio Costa

alessio.costa@slu.se