I år firar Tönnersjöhedens försökspark, Vindelns försöksparker och Riksskogstaxeringen 100 år – tre verksamheter vid SLU som har haft avgörande betydelse för skogsforskningen i Sverige. I Tönnersjöheden uppmärksammades försöksparkens jubileum i juni genom en välbesökt exkursion där man lyfte hur fältförsöken kan lära oss mer om hur framtidens skogsbruk kan och bör se ut.
Tönnersjöhedens försökspark utanför Halmstad etablerades 1923 och ligger på Sveaskogs mark. De äldsta fältförsöken i parken har en mer än 100 år lång observationstid. Behovet av att fortsatt kunna följa fältförsöken för provtagningar och långsiktiga övervakningar av skogens utveckling poängterades av flera forskare och deltagare under dagen.
– Det är oerhört viktigt att få behålla de långsiktiga försöken. Genom försöksparkerna kan vi ha en konsekvent skötsel och inventering av försöken och få en stabil finansiering som inte är beroende av enskilda forskare, menade Eric Agestam, forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp. Han framhöll också att privata markägare kanske inte vill rapportera om misslyckade försök och erfarenheter, och försöksparkernas verksamhet blir då särskilt viktig för att dokumentera och kunna lära även av det som inte har fungerat.
Inom skogsskötselforskningen har man länge studerat gallringens påverkan på skogens utveckling. Under exkursionen presenterades gallrings- och gödslingsförsöken, som även kallas GG-försöken. Tönnersjöhedens försöksparks tidigare chef Ulf Johansson lyfte exempel på resultat från försöken i gran som visar att den totala volymproduktionen inte ökar efter gallring, men att gagnvirkesproduktionen blir högre i bestånd som gallras aktivt.
Den fullspäckade dagen gav insikter om uppföljningen av aktuella problem med granbarkborre, rotröta och stormskador. Maartje Klapwijk, som forskar vid enheten för skogsentomologi vid SLU i Uppsala, har tillsammans med sina kollegor tagit fram ett index för trädens beståndsmottaglighet för granbarkborre för att se vilka variabler som påverkar var granbarkborren trivs. Äldre stammar med grov bark löper större risk att utsättas för insektsangreppen och solbelysta träd och högre sommartemperatur samt trädslags- och åldersvariationen på träden i beståndet kan också påverka insekternas framfart. En konkret åtgärd som rekommenderades var att plocka ut drabbade träd på vintern och inte på sommaren, men flera deltagare lyfte utmaningen med att hinna ta hand om alla barkborreträd.
Möjligheterna och utmaningarna med alternativa trädslag, särskilt hybridlärk, Douglasgran, Sitkagran och kustgran, diskuterades. Emma Holmström, som forskar vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap och är programchef för SLU:s framtidsplattform Future Forests, berättade om en nysatsning på ädellövsforskning i södra Sverige. Flera doktorander presenterade sina projekt med fokus på förädling, skadegörare och skötsel.
– Har en institution funnits i 100 år, då måste man ha gjort något rätt, menade Magnus Petersson, chef för skogsbruksavdelningen på Södra, som fick uppdraget att vid exkursionsavslutningen reflektera över försöksparkernas etablering och framtid.
Han framhöll kvaliteten och långsiktigheten, den utåtriktade tillgängligheten och anpassningen till nya utmaningar som några av anledningarna till att försöksparkerna alltid har varit intressanta för skogssektorn. Och någon brist på frågeställningar att arbeta med i det framtida skogsbruket är det inte.
– Satsningen på försöksparkerna var ett djärvt beslut. Djärva beslut behöver vi ta i skogen även framöver, avslutade Magnus Petersson.
Doktoranderna Sezer Olivia Kaya, Ola (Babatunde) Dosumu och Kinga Stolarek, från institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, presenterade sina projekt om rotröta i blandskog med gran och björk, skötsel av planterad björk och plantproduktion och föryngring av björk. Foto: Stina Johannesson
1/4
Forskaren Eric Agestam presenterade fördelar och nackdelar med alternativa trädslag. Parkchef Martin Goude i bakgrunden. Foto: Stina Johannesson
2/4
Charlotta Erefur (föreståndare på enheten för skoglig fältforskning), Göran Ericsson (dekan vid fakulteten för skogsvetenskap vid SLU) och Martin Goude (försöksledare vid Tönnersjöhedens försökspark) avtackade Ulf Johansson, tidigare parkchef vid Tönnersjöheden. Foto: Stina Johannesson
3/4
Emma Holmström, forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap och programchef för SLU:s framtidsplattform Future Forests, berättade om en nysatsning på ädellövsforskning i södra Sverige. Foto: Stina Johannesson
4/4