Trygg trädgårdsmiljö kan skapa en väg in på arbetsmarknaden

Under sex år har Stiftelsen Botildenborg i ett EFS-projekt arbetat med att få nyanlända och långtidsarbetslösa närmare och i arbete. I det första delprojektet Växtplats Rosengård låg fokus på nyanlända medan det andra delprojektet Växtplats Botildenborg fokuserade på personer med försörjningsstöd och långvarig arbetslöshet. Projekten har haft olika yrkesfokus - byggnation, odling och kök.

Jobb eller studier

I båda projekten har tre månades arbetsträning på Botildenborg och tre månaders matchning till praktik på företag ingått.  När hela projektet nu avslutas har 270 personer genomfört arbetsträning, 182 har gått vidare till praktik på företag och 103 personer har fått jobb eller gått vidare till studier.
 – Det är inte bara den enskilda personens framtid som ändras utan hela familjen får det bättre, säger vd Lena Friblick, grundare av Stiftelsen Botildenborg.

Följeforskning av SLU-medarbetare

Docent Anna María Pálsdóttir, på institutionen för människa och samhälle, har genomfört lärandeutvärdering för att stötta utvecklingen av projektet samt utvärdering riktat till deltagarna i projektet avseende upplevd hälsa och välbefinnande.

Delar av resultaten är nu publicerade i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Therapeutic Horticulture. Artikeln är skriven av Anna María Pálsdóttir tillsammans med tre internationella kollegor inom miljöpsykologi. Denna del av studien genomfördes med finansiering från Familjen Kamprads stiftelse.

Deltagarnas upplevda hälsa och välbefinnande, utvärderade med enkäter före och efter tiden i arbetsträningen, visar säkerställd förbättring över tid för upplevd mental och fysisk hälsa. Resultaten förbereds för publicering.  

– Det som vi ser som framgångsfaktorer är den vänskapliga och trygga miljön, att få vara i en inspirerande omgivning och jobba med meningsfulla uppgifter som är på riktigt, säger Anna María Pálsdóttir.

Tillhörighet och platsanknytning

I den publicerade studien genomfördes intervjuer med 14 deltagare för att undersöka hur känslan av tillhörighet upplevdes under den 10 veckor långa arbetsträningen.

Med hjälp av intervjuerna identifierades två återkommande teman, "miljö- och organisatorisk kontext” samt ”odling och omhändertagande”, som beskriver hur deltagarna genom projektet upplevde en känsla av tillhörighet och platsanknytning.

Inkluderande miljö

Känslan av tillhörighet skapades av en inkluderande och stödjande miljö som tillät kreativitet genom plantering, odling och vård av växter. Programmet gav även koppling till migranternas hemländer genom att kända växter odlades i trädgården. Samtal under arbetspass, fikaraster och lunchpauser gjorde det lättare att aktivt använda det nya språket, svenska.

Deltagarna arbetade i grupp med en gruppledare som kunde uppmärksamma och stötta varje enskild deltagares kunskaper, förmågor och tidigare erfarenheter. Respekt, vänlighet, trygghet och säkerhet gjorde att deltagarna kunde engagera sig i arbetet, lära sig nya saker och knyta nya kontakter.

Känslan av tillhörighet förklaras i artikeln med fem nyckelmekanismer:

• Sociala kontakter
• Inkludering och stöd
• Platstillhörighet
• Naturen/trädgården som en säker plats
• Fysisk aktivitet

Verktyg för framtiden

Artikelförfattarna tror att ett liknande yrkesmässigt program kan hjälpa deltagarna in på den svenska arbetsmarknaden och ge dem verktyg som kan användas på framtida arbetsplatser och eller i fortsatt utbildning. Projektet ger insikter i hur trädgård i en trygg och säker kontext kan skapa meningsfull sysselsättning och skapa en känsla av tillhörighet i det nya landet. De fem nyckelmekanismerna skulle kunna användas i ett liknande sammanhang inom andra aktivitetsprogram.