SLU-nyhet

Kan skadliga nematoder bekämpas med nyttig svamp?

Publicerad: 14 mars 2022
En man håller upp en kruka i ett växthus. Foto.

Jesper Fritzon undersöker om svampen Clonostachys rosea kan användas som biologiskt bekämpningsmedel mot rotgallnematoder i sitt mastersarbete. Nematoder är en grupp av skadegörare där biologisk bekämpning är ett bra bekämpningsalternativ.

Rotgallnematoden Meloidogyne hapla är ett problem i Sverige, framför allt i morotsodlingar. För att få bukt med nematoden kan man använda olika växtföljder eller låta marken ligga i träda. Ett annat alternativ är att använda biologisk bekämpning.

- I mitt mastersarbete undersöker jag om svampen Clonostachys rosea kan användas för att bekämpa Meloidogyne hapla. C. rosea finns redan i produkter på marknaden idag, berättar Jesper.

Vissa nematoder är karantänskadegörare som måste bekämpas

Hur kom det sig att Jesper började intressera sig för nematoder?

– Jag ville göra mitt kandidatarbete på faunasidan och undersökte hur rotgallnematoderna Meloidogyne hapla, M. chitwoodi och M. fallax kan bekämpas i en litteraturstudie. Min handledare var Maria Viketoft som är en av de allra bästa på nematoder i Sverige.

I arbetet beskrev Jesper olika bekämpningsmetoder och intervjuade personer på Jordbruksverket om vilka metoder som används idag och lantbrukare om hur de påverkas av nematodangrepp. M. chitwoodi och M. fallax räknas båda som karantänskadegörare i Sverige och det betyder att de måste bekämpas. Karantänskadegörare är växtskadegörare som har begränsad spridning eller som inte finns alls i Sverige, men som kan orsaka stor skada om de sprids.

– När det var dags att välja mastersarbete gick jag en patologikurs med Magnus Karlsson och fick höra om Clonostachys rosea. Jag pratade med Magnus och det visade sig att han och Maria Viketoft hade det perfekta mastersarbetet på lut som involverade både nematoder och C. rosea!

Svampar och nematoder tillsattes i jorden

I experimentet har Jesper inokulerat sporer från C. rosea i jord där han odlar sallad och morot. I varje kruka har han också tillsatt ungefär 5000 nematoder.

– Nu har jag haft i gång experimentet i en månad sedan nematoderna tillsattes. När nematoderna varit i jorden två och en halv månad kommer jag skölja bort jorden och räkna hur många galler som bildats på rötterna.

Nematodhonor lurar i galler på rötterna

Gallerna bildas genom att den unga nematoden som tar sig in i roten skickar ut kemiska ämnen så att rotcellerna växer till en knöl. Om man tittar noga på en gall i mikroskop ser man att nematodsvansen sticker ut när den vuxit till sig till en hona och där bildas en äggsäck.

– Jag kommer också att undersöka torr- och blötvikt ovan och under jord på växterna samt mäta storleken och rotsystemets tillväxt. Det ska bli spännande att se om det är någon skillnad mellan de krukor som har bara svamp, bara nematod och de som fick bägge delarna. Tidigare studier har visat att C. rosea har tillväxtfrämjande egenskaper, förutom att den inhiberar nematoderna.

– Jag hoppas att svampen ska påverkar nematoderna negativt så de dör eller inte gör så mycket skada. Tanken är att C. rosea gör så att nematoderna får kraftigt nedsatt reproduktionsförmåga. Kanske kan den här metoden också användas på nematoderna som klassas som karantänskadegörare.

Bland hönor, kaniner, hundar och fåglar

Jesper är uppvuxen på landet utanför Kristianstad med hönor, kaniner, fåglar och hundar. Han har alltid varit intresserad av biologi och kemi.

– Först tänkte jag att jag skulle bli ingenjör eller veterinär. För mig kändes det som att hålla på med min hobby att plugga biologi och kemi. Men sen visade det sig att jag var allergisk mot pälsdjur, så veterinär gick bort. Jag anmälde mig till ett högskoleingenjörprogram, men sen gjorde jag en helomvändning och kom in i sista minuten på Biologi och miljövetenskap på SLU.

Väl på SLU insåg Jesper att Mark-växt-agronom passade honom bättre och verkade ge arbetsmöjligheter som passade honom bättre.

Vill få jord under fingrarna

I framtiden kan Jesper se sig arbeta på Länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

– Just nu vill jag ut i arbetslivet och få jord på fingrarna! Jag längtar efter ett arbete som i alla fall delvis är praktiskt där jag är ute i fält. Drömmen är att verkligen göra skillnad, avslutar Jesper.

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

Jesper Fritzon
jefn0003@stud.slu.se