Hyggesfritt i praktiska försök

En ny rapport visar kunskapsläget om hyggesfria metoder.
– Vi vet en hel del, men behöver lära oss väldigt mycket mer, konstaterar Martin Goude, försöksledare på Tönnersjöhedens försökspark.
I en rapport har han och kollegorna kartlagt 140 långtidsförsök med hyggesfria metoder. De praktiska försöken är ryggraden i forskningen. Totalt finns mer än 4 000 långtidsförsök över hela landet. Det är alltså bara en liten andel som handlar om hyggesfritt brukande.
– Det är ändå en bättre kunskapsbas än vi trodde från början. Ett problem är att många försök är unga, men det går ändå att dra en hel del lärdomar.
UTGÅNGSPUNKTEN är Skogsstyrelsens definition av hyggesfritt. Det handlar om kontinuerligt växande skog utan kalavverkning. Antingen brukas den genom att ta ut enskilda träd eller genom att avverka mindre ytor (luckhuggning). Luckan får vara högst en fjärdedels hektar. Ett alternativ är också skärmställning, att ha relativt täta skärmar av träd som föryngrar sig själva. Det fungerar bäst för tall och bok.
– En fråga är hur stora luckorna måste vara för att få naturlig föryngring. Det tycks räcka med strax över 0,1 hektar för att få in tall, som är det mest kräsna trädslaget.
– Att avverka bråkdelar av hektar med tunga maskiner blir förstås dyrt, därför behövs i praktiken flera näraliggande luckor. En lovande metod, som prövas i försök, är att avverka i ett schackmönster.