Kontaktinformation
Kerstin Holmgren, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
kerstin.holmgren@slu.se, 010-478 42 29
SLU-nyhet
Miljöövervakningens provfisken ger svar på många frågor om fisk i sjöar
Publicerad: 01 december 2021
Nätprovfisken har varit en del av nationell miljöövervakning sedan år 1994. Sedan 2007 ingår provfisken i 45 sjöar i delprogrammet trendstationer sjöar, där 15 sjöar fiskas varje år och 30 sjöar vart sjätte år. Övervakningen styrs av nationella miljömål och internationella överenskommelser, t.ex. EU:s ramdirektiv för vatten. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utför övervakningen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, och en ny rapport beskriver provfiskenas historia, nuläge och framtida behov.
Data från nätprovfisken har länge använts i miljöanalys och forskning, för att besvara frågor om fiskars förekomst och utbredning, arternas lokala sammansättning och funktion, och inte minst om hur de påverkas av förändringar i miljön. Miljöövervakningens så kallade trendsjöar utgör lokalt relativt opåverkade sjöar, och fungerar därmed som referenser till mer påverkade sjöar. Rapporten ger många exempel på hur trendsjöarnas data ofta analyseras tillsammans med data från många andra sjöar som också finns i den nationella databasen för provfiske i sjöar.
- Fiskövervakningen i trendsjöarna utmärker sig ändå i flera avseenden från de flesta andra program där nätprovfiske ingår, säger Kerstin Holmgren, som är författare till denna rapport.
I de provfiskade trendsjöarna mäts fler vattenkemiska och biologiska parametrar, och med tätare intervall än i de flesta andra övervakningsprogram. Därför finns nu fler provfisken per trendsjö än i de flesta andra provfiskade sjöar, och det gäller även de 30 sjöar som provfiskas vart sjätte år. Vid provfisket tas alltid prover för åldersbestämning av de dominerande fiskarterna, och mer sporadiskt även av mer ovanliga arter.
Det finns inga generellt ökande eller minskande trender i fiskfaunan under den övervakade tidsperioden (1994-2020), möjligen för att återhämtningen från tidigare försurning har saktat av på 2000-talet. Tidsserier av årliga provfisken visar hur mängden fisk varierar från år till år, kopplat till variation i rekrytering av nya årsklasser. Rapporten ger exempel på hur mellanårsvariationen kan påverka bedömning av ekologisk status i provfisken från enskilda år.
Förslag till konsekvensanalyser
Fiskövervakningen i svenska sjöar behöver hela tiden anpassas till förändringar i samhället, med hänsyn till både miljömässiga, ekonomiska och etiska perspektiv. Enligt vattendirektivet behövs totalt sett fiskövervakning i många fler sjöar än idag. Med begränsade resurser behöver övervakningen bli mer kostnadseffektiv. Nya eller modifierade metoder kan bli mer effektiva och samtidigt döda färre fiskar per övervakad sjö. Därför avslutas rapporten med förslag till viktiga konsekvensanalyser.