Hur möter barn och ungdomar djur i vardagslivet? Och hur kan vi ta hänsyn till deras behov av att möta och umgås med djur? I en rapport från framtidsplattformen SLU Future One Health har en grupp forskare kartlagt kunskapen inom området. De förslår ett perspektiv där samhällsplaneringen tar hänsyn till barns behov av relationer till djur.
Den pågående urbaniseringen och allt tätare livsmiljöer gör att barns naturliga kontakter med djur minskar. Möjligheterna till naturkontakt och lek utomhus har minskat avsevärt, med risk för negativa effekter på liv och hälsa. Ökad kunskap kring villkoren och effekterna av barns kontakt med djurliv i vardagen, både i stad och på landsbygden, är en viktig komponent i arbetet mot en hållbar utveckling.
- Om vi bättre kan förstå hur flora och fauna påverkar barn och ungdomars utveckling, livskvalitet och hälsa kan vi förfina vår förmåga att forma hållbara samhällen, säger Fredrika Mårtensson, forskare vid institutionen för människa och samhälle på SLU.
Forskargruppen har studerat aktuell forskning över hela världen och kartlagt när, var och hur barn får chans till kontakt med djur. Till exempel där de bor, under lek och umgänge, transporter och utflykter och vid olika inrättningar som skola och förskola. De har sammanställt vad djurlivet bidrar med till naturkontakten i stort och vad möten med djur kan betyda för lek, lärande, social utveckling och hälsa.
Målet med rapporten är att sätta ljuset på barn och ungdomars kontakt med djur som en vital del av deras naturkontakt i vardagen. Samtidigt varierar förutsättningarna för barns kontakter med djur starkt mellan olika samhällen med skiftande levnadsförhållanden och naturförhållanden över världen.
Den vilda faunan är en nyckelfaktor vars utbredning och vitalitet hänger intimt samman med frågor kring hanteringen av naturresurser, grönstruktur i tätorter, jord- och skogsbruk och naturvård. För många barn och ungdomar begränsas kontakten med djur till husdjur, sällskapsdjur och andra tamdjur, samtidigt finns det många likheter i deras relationer till djur i den vilda faunan och tamdjur i närmiljön.
Forskargruppen strukturerade upp det insamlade materialet under fyra punkter:
Mycket arbete läggs ner för att säkerställa utemiljöers kvalitet vid förskolor och skolgårdar, men samhällets uppmärksamhet mot barns möjligheter till kontakt med djur i vardagslivet i stort är ringa. Större kunskap finns om vuxnas relation till djur. Vad betyder till exempel barns kontakt med exotiska djur via media och djurparker jämför med möten med djur ur den lokala faunan?
Litteraturgenomgången pekar på vikten av att barns vardagsmiljö kontinuerligt och tillräckligt frekvent erbjuder möjligheter till upplevelser och erfarenheter av djur och att sådan kontakt med djur kan ha betydelse för deras lek och lärande, utveckling, hälsa och välbefinnande. En sådan interaktion kan inte ersättas av enstaka besök på djurpark eller till fredade mer svårtillgängliga naturområden. Samtidigt visar genomlysningen av litteraturen att arrangerade djurmöten i djurparker eller som en del av undervisningen ofta är en positiv upplevelse för barn. En upplevelse som bidrar till ökad kunskap och intresse och också lägger grunden till miljömedvetet handlande.
I studien har forskare från flera institutioner och verksamheter samarbetet:
Fredrika Mårtensson, institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp
Maria Johansson, Miljöpsykologi, institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds universitet
Anna Litsmark, Miljöpsykologi, institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds universitet och institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp
Emilie Stroh, avdelningen för arbets- och miljömedicin, institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet
Linda Thelin, Slottsskogen, Göteborgs stad
Ladda ner rapporten "Barns kontakt med djur i vardagen – en forskningsbaserad syntes"
Utgivare: SLU Future One Health (tidigare SLU Framtidens djur, natur och hälsa).
Rapportserie: SLU Future One Health reports, rapport nummer 1.
Projektet har finansierats av SLU Future One Health via plattformens utlysningar. Läs mer om SLU Future One Health, aktuella forskningsprojekt och kommande utlysningar.
SLU Future One Health, en av SLU:s fyra framtidsplattformar, stöder tvärvetenskaplig forskning, utbildning och samverkan inom One Health - god hälsa och välfärd för människor och djur i hållbara ekosystem.