SLU-nyhet

Så mår fisk och skaldjur i svenska vatten – positiv utveckling för räka och braxen men sämre för gädda och havskräfta

Publicerad: 04 februari 2020
Framsida av rapporten som visar fören på ett fartyg i hög sjö.

Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Rapporten tas fram av institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet och beskriver trenderna för de kommersiellt mest intressanta bestånden av fisk och skaldjur i havet och de fyra stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. I år beskrivs 50 arter fördelade på ett hundratal olika bestånd eller områden.

Råd för hållbart fiske

Rapporten presenterar också SLU:s och Internationella havsforskningsrådets, ICES, biologiska råd för förvaltning av bestånden och av hur mycket som kan fiskas. I ICES rådgivningsarbete deltar ett 50-tal forskare från SLU Aqua.

– Nordhavsräka i Västerhavet, makrill i Nordsjön och braxen i flera stora sjöar har haft en positiv beståndsutveckling och där bedömer vi att fisket kan ökas. Glädjande är också att siklöjan i Vättern och Mälaren börjat återhämta så pass att de skulle klara ett något högre fisketryck, säger Eddie Von Wachenfeldt, som är miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser och vetenskaplig redaktör för rapporten.

Tufft för torsken

Betydligt värre är situationen för torsken i östra Östersjön och Kattegatt där ICES ger rådet att torskfisket ska stoppas helt 2020. Även för torsken i västra Östersjön samt i Skagerrak och Nordsjön vill ICES se kraftigt sänkta kvoter, med 43-54 respektive 51 procent.

–Torsken mår dåligt och det syns i både i minskad tillväxt och hög naturlig dödlighet. I östra Östersjön så finns en koppling till förändringar i ekosystemet där dåliga syreförhållanden, dålig tillgång till byten och parasitangrepp påverkar, men det är inte helt klarlagt hur allt samverkar, säger Eddie Von Wachenfeldt.

Även fångsterna av andra marina arter som gråsej, havskräfta, kummel, rödspätta och rödtunga bör minskas i Västerhavet.

Fritidsfisket påverkar bestånden

När det gäller gös och gädda som bland annat är populära arter för fritidsfisket längs kusten så anser experterna vid SLU att fångsterna av båda arterna bör minskas i Egentliga Östersjön. Fångsterna av gös och gädda bör inte heller öka i de stora sjöarna.

–När det gäller arter som exempelvis gädda, gös och abborre är fritidsfiskets uttag betydligt större än yrkesfisket, och får en allt större betydelse för fiskebestånden. Men vi skulle behöva bättre data för att bättre kunna utvärdera beståndsutvecklingen från år till år, säger Eddie Von Wachenfeldt.

Rapporten bygger på data insamlad från yrkes- och fritidsfisket, samt på omfattande övervakning av fiskbestånden och analyser av nationella och internationella forskare.

Fisk - en viktig miljöindikator

De fiskar och skaldjur som ingår i översikten är viktiga indikatorer på hur miljön mår och en del av det akvatiska ekosystemet. En bra förvaltning behöver ha helhetssyn och en del av rapporten beskriver den ekosystembaserade fiskeriförvaltningen och de ekosystemstjänster som våra hav, sjöar och vattendrag levererar.

–En uppföljning av beståndens utveckling och vetenskapligt baserad rådgivning krävs för att få till en hållbar förvaltning. Rapporten ger även en lite bredare kunskap om olika bestånds utveckling, om vad som påverkar beståndens status och hur detta i sin tur påverkar andra arter, miljöer och ekosystemstjänster. Detta är viktigt för genomförandet av ekossystemansatsen som syftar till att uppnå en ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i fiskeförvaltningen, säger Fredrik Ljunghager, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Ladda ner rapporten: Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten - resursöversikt 2019

För mer information kontakta:

Eddie Von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Sveriges lantbruksuniversitet, eddie.vonwachenfeldt@slu.se, 010-478 4145.

Fredrik Ljunghager, utredare på Havs- och vattenmyndighet, HaV, fredrik.ljunghager@havochvatten.se , 010-698 60 45


Kontaktinformation

Eddie von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
eddie.vonwachenfeldt@slu.se, 010-478 41 45