Akademin, den offentliga och privata sektorn behöver samverka och samproducera kunskap för att åstadkomma hållbar stadsutveckling. För detta krävs bland annat kulturförändringar och utbildade gränsgångare. Tillsammans 2030 och Mistra Urban Futures Skåne Local Interaction Platform (SKLIP) arrangerade att webbinarium den 22 september, där dessa frågor lyftes fram och ett antal behov formulerades.
Forskningscentret Mistra Urban Futures Skåneplattform etablerades 2016, som ett regionalt konsortium bestående av Lunds universitet, SLU (Alnarp) och Malmö universitet, tillsammans med ett antal olika samhällsaktörer. Skåne sågs då (och kanske än idag) som ett testlabb för hållbar stadsutveckling och plattformen har tillika använts som en testbädd för innovativ samverkan mellan forskare och praktiker.
Syftet med webbinariet den 22 september i år var att dela med sig av erfarenheter från SKLIP angående metoder av samskapande mellan akademi, den offentliga och privata sektorn inom hållbar stadsutveckling, samt att diskutera vilka behov som finns för tvärvetenskapligt samskapande framöver.
Panelen bestående av Per-Arne Nilsson, Nina Vogel, Helena Bohman och Björn Wickenberg diskuterade hur man kommer från experiment till en ny praxis av områdesutveckling och vilken kulturförändring som behövs för att ändra arbetssättet i organisationer som jobbar med hållbar stadsutveckling och lokalimplementering av Agenda 2030. En rad behov kunde utkristalliseras, där kapacitetsutveckling spelar en central roll.
Exempel på identifierade behov för att kunna samproducera kunskap för hållbar stadsutveckling, i samspel med akademin:
- Nya roller med mer flexibilitet och kreativitet, vilket kräver tid och resurser
- En kulturförändring som tillåter misslyckande för att våga testa nytt och lära
- Ökad tillit för att stödja transdisciplinärt samarbete och kunskapsproduktion
- Utbildning av gränsgångare mellan olika kunskapsområden, såväl som mellan akademi och praktik som mellan vetenskapliga discipliner
- Ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte mellan förvaltningar (t.ex. att kommuner delar konkreta arbetsverktyg)
- Nya kunskaper tvärs sektorer (t.ex. att skapa relationer)
- En begreppsapparat inom områdesutveckling i tvärvetenskaplig samproduktion
- Kunskapsöverföring i form av ickeakademiska publiceringar i flera olika kanaler
En stor utmaning är att inkludera systematiskt lärande från olika projekt och goda exempel vidare i organisationen. Kunskapsöverföringen från individnivå till organisationsnivå behöver utvecklas, med hjälp av exempelvis levande / mer öppna styrdokument och med lärande integrerad i arbetsbeskrivningar.
Panelen pekade på ett tydligt behov av en struktur som kan stödja processer av samverkan och lärande. Argument och arbetsuppgifter för en ny plattform för att främja samverkansprocessen inom hållbar stadsutveckling formulerades och kan läsas i webbinariets dokumentation.
