Två förslag på hur EU kan ge medlemsstater möjlighet att odla GM-grödor

Sedan 2015 säger EU:s lagstiftning att enskilda medlemsstater kan förbjuda odling av GM-grödor inom det egna landets gränser, även om grödan blivit godkänd för odling på EU-nivå. 17 medlemsländer, (till exempel Tyskland, Polen, Frankrike och Italien), och två regioner (Wallonien i Belgien samt Skottland, Wales och Nordirland) har valt att utnyttja den här så kallade opt out-mekanismen och förbjudit odling av den EU-godkända GM-majsen MON810 i de egna territorierna. Genmodifieringen som gjorts är att en gen från jordbakterien Bacillus thuringiensis har satts in för att göra växten resistent mot skadeinsekter. Och det är alltså odling av majs med denna specifika förändring som länderna förbjudit. Majsen godkändes ursprungligen 1998.

Det händer i stort sett aldrig numera att EU godkänner en GM-gröda för odling, med ett kortlivat undantag 2010-2012. Beslutsprocessen går i baklås då vissa av medlemsländerna vill godkänna specifika GM-grödor och andra motsätter sig detta. Men länderna som vill odla andra GM-grödor då? Skulle inte de i rättvisans namn kunna få tillämpa en opt in-mekanism och ”välja in” nya GM-grödor för odling istället för att bli blockerade av vissa andra medlemsländer?

Dennis Eriksson, biolog och forskare vid SLU, har tillsammans med tolv kollegor från olika EU-länder, presenterat hur en sådan opt in-mekanism skulle kunna fungera. I tidskriften EMBO Reports beskriver de två möjligheter. För båda alternativen gäller att grödorna först måste ha blivit bedömda som lika säkra som en konventionell motsvarighet av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA.

Enligt det ena scenariot skulle opt in-mekanismen kunna träda i kraft direkt efter EFSA:s säkerhetsbedömning av en ny GM-gröda. I det fallet skulle medlemsländerna inte behöva rösta om om godkännande för odling. De länder som vill odla den av EFSA godkända grödan gör det, och de som inte vill gör det inte. Frågan skulle bli ”avpolitiserad” på EU-nivå. Detta alternativ skulle dock innebära att möjligheten till EU-gemensamt godkännande försvinner.

Enligt det andra scenariot skulle opt in-mekanismen kunna tillämpas senare i processen, efter att medlemsländerna röstat en första gång om huruvida den av EFSA säkerhetsbedömda GM-grödan ska godkännas för odling eller inte. Om medlemsländerna inte lyckas fatta något beslut (inte uppnår kvalificerad majoritet) varken för eller emot odling så skulle opt in-mekanismen träda i kraft och det skulle bli upp till medlemsländerna att fatta sina egna beslut. Om mekanismen tillämpas på det sättet finns möjligheten kvar till harmoniserade beslut, vilket trots allt är en viktig princip för Unionens inre marknad.

Författarna ser fördelar med båda förslagen, men menar att en tillämpning av mekanismen efter en omröstning (som inte resulterar i något beslut åt det ena eller andra hållet) troligen skulle vara lättare att få igenom politiskt. Det förslaget ligger mer i linje med EU:s generella principer. Det skulle ge medlemsstaterna möjlighet att göra egna val när EU inte kan leverera beslut.

Vetenskaplig artikel
Eriksson, D., de Andrade, E., Bohanec, B., Chatzopoulou, S., Defez, R., Leiva Eriksson, N., van der Meer, P., van der Meulen, B., Ritala, A., Sági, L., Schiemann, J., Twardowski, J., & Vaněk, T. 2019. Implementing an EU opt‐in mechanism for GM crop cultivation. EMBO reports DOI: 10.15252/embr.201948036