SLU-nyhet

SLU-forskare kräver återställd finansiering

Publicerad: 08 mars 2018

Satsa på forskning och innovation inom trädgård. Utan forskning och utveckling klarar vi inte att öka produktionen, skriver åtta SLU-forskare i ett debattinlägg i ATL - lantbrukets affärstidning. Forskarna kräver att regeringen återinför en fungerande finansiering av forskning riktad mot trädgårdsproduktionen, i anslutning till målet med den nya livsmedelsstrategin.

Debattartikel i ATL 23 februari 2018:

Efterfrågan på svenskproducerad och närodlad mat ökar för närvarande kraftigt. “Sverige är världens bästa land för produktion av livsmedel”, säger matprofilen Carl Jan Granqvist i en intervju i tidningen Buffé (nr 11, 2017).

Och visst har vi mycket som talar till vår fördel: Bra klimat, ren miljö, lågt smittotryck, god tillgång på vatten och odlingsmark och inte minst en växande marknad av medvetna konsumenter som efterfrågar miljöriktiga kvalitetsprodukter. Tyvärr har marknadsandelen för svenskproducerat under de senaste decennierna minskat för flertalet produkter.

Sedan drygt ett år tillbaka har Sverige en aktuell livsmedelsstrategi. För första gången på decennier finns ett uttalat politiskt mål om att öka vår inhemska produktion av livsmedel. Det finns också högt ställda mål för ökad ekologisk produktion.

Trots att värdet av den svenska trädgårdsproduktionen (5,1 miljarder kronor) är i samma storleksordning som produktionen av nöt- och svinkött (6,1 respektive 4 miljarder) och betydligt större än värdet hos ägg- och fjäderfäproduktion (1,7 miljarder vardera) så betraktas trädgårdsproduktion ofta som något av en binäring. Utvecklingspotentialen för trädgårdsproduktion i Sverige är dessutom mycket stor.

Målen om ökad ekologisk produktion innebär att betydande forskningsinsatser kommer att krävas, inte minst för att produktiviteten inom ekologisk odling behöver höjas för att vara ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Regeringen har i sin nya livsmedelsstrategi satt som mål att 60 procent av alla offentligt upphandlade livsmedel ska vara ekologiskt certifierade senast år 2030.

Det krävs forskning för att kunna öka produktionen. Viktiga forskningsinsatser kommer också att krävas inom växtförädling, efterskördshantering, växtskydd, lagring, handel och distribution av trädgårdsprodukter och företagande i de gröna näringarna.

Trots att vi ofta får höra att vi i framtiden bör äta en kost som baseras mer på vegetabilier satsas i dag förvånansvärt lite resurser i Sverige på forskning om trädgårdsproduktion. Den statliga finansieringen av trädgårdsforskningen har skurits ner till ett minimum.

Detta samtidigt som en expanderande näring skriker efter know-how och kompetenta medarbetare. Utan livskraftig forskning kommer vi inte heller att kunna upprätthålla en högkvalitativ universitetsutbildning av trädgårdsingenjörer och hortonomer.

Mot bakgrund av de uttalade målen från riksdag och regering om att öka den svenska livsmedelsproduktionen och andelen ekologisk produktion och konsumtion, uppmanar vi regeringen att snarast återställa en fungerande finansiering av tillämpningsnära forskning riktad mot trädgårdsproduktion.

Karl-Johan Bergstrand, docent i trädgårdsvetenskap SLU

Fredrik Fernqvist, doktor i trädgårdsvetenskap SLU

Jonatan Leo, doktorand SLU

Anna Levinsson, doktor i trädgårdsvetenskap SLU

Lars Mogren, doktor i trädgårdsvetenskap SLU

Anna Karin Rosberg, doktor i trädgårdsvetenskap SLU

Sara Spendrup, doktor i trädgårdsvetenskap SLU

Johan Stenberg, docent i biologi SLU