Att begränsa jordbrukets skador orsakade av nematoder är av högsta vikt. Detta har tidigare framgångsrikt gjorts med kemiska bekämpningsmedel, men sådana för med sig en rad problem som ackumulering av rester från bekämpningsmedel i mark, vatten, djur och människor, och en överhängande risk för att nematoden med tiden blir motståndskraftig. Kemiska bekämpningsmedel förbjuds därför i många länder och är dessutom inte förenliga med ekologiskt jordbruk. Nya bekämpningsmetoder behövs alltså, och den mest lovande nischen är så kallad biologisk bekämpning, d.v.s. att använda naturligt förekommande antagonister mot skadegörarna.
Parasitsvamp
En sådan antagonist är Clonostachys rosea, en svamp som parasiterar på andra svampar och därtill förefaller ha hämmande inverkan på nematoder. Det finns också teorier om att svampen kan inducera försvarsmekanismer i växten och därmed göra den mer tålig för nematodangrepp. Det har dock aldrig testats om denna inverkan även betyder att nematoder i jorden och den växande grödan faktiskt skulle påverkas av behandling med svampen.
Detta undersöks i en ny studie från institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Mudassir Iqbal är en av författarna.
Påverkan på växtparasiter
- Vi analyserade nematodsamhället i naturlig jordbruksjord från ett fält i Uppsala, säger Mudassir.
- Vi har behandlat jorden med C. rosea och därpå planterat morot respektive vete i den i växthus. Genom att sedan analysera nematodsamhället i såväl dessa som i behandlade jordar utan gröda, har vi försökt mäta behandlingens effekt på antagonisterna.
Studien visade en tydlig påverkan av C. rosea på nästan alla växtparasiterande nematoder i jorden. Bland sju upptäckta nematodsläkten sjönk individantalet med mellan 40 och 73% för alla utom ett, i både morot- och vetejord. I jord utan gröda sjönk förekomsten av individer i fyra av sju släkten. Såväl morot som vete växte också bättre i jord som behandlats med svampen.