SLU-nyhet

Lönsamheten i fokus under workshop med djurforskare och KCF

Publicerad: 31 maj 2017

De svenska djurföretagens lönsamhet skiljer sig åt. Det råder stor variation i resultaten – en del lyckas medan det går sämre för andra. Orsaken kan ligga i detaljer och i management. Under en workshop i mitten av maj samlades SLU:s husdjursforskare i en workshop, ledd av Ove Karlsson från KCF.

Syftet med mötet var att diskutera lönsamheten på svenska djurgårdar och vad som skiljer mellan de företag som lyckas respektive inte lyckas. Rådgivare från branschen bidrog med sina erfarenheter.

Claes Åkerberg från Växa Sverige arbetar med mjölkföretagare och konstaterade att en del företagare fokuserar på kostnader som egentligen är små i förhållande till resultaträkningen. Till exempel veterinärkostnader som ser dyra ut men kanske bara omfattar 1-2 procent av omsättningen.

– En del kostnader ska nog ses som investeringar, sade Claes Åkerberg.

Det finns även attitydskillnader mellan företagare när det gäller noggrannhet, vilket kan synas i resultaten, enligt Ingvar Eriksson från Gårds- och djurhälsan.

– Företagare som har ett väl utvecklat synsätt på företagets processer, goda noggranna rutiner och agerar snabbt på avvikelser lyckas bättre. Företagare som är duktiga på att motivera och utveckla sin personal får payback i resultatet. Ove Karlsson från KCF fokuserade på hur Sverige ligger till internationellt.

Som exempel tog han större mjölkgårdar med 200–250 kor och likvärdig areal, ett underlag från Farm account data network, FADN.

– Det finns stora skillnader i resultat som leder till förlust eller vinst år efter år. Danskt lantbruk har till exempel en skuldsättning nära 200 000 kronor per ko. I Sverige har vi ca 75 000 kronor. England har en skuld på knappt 25 000 kronor per ko, men en omsättning på 50 000 kronor ko, medan vi Sverige ligger på 35 000 kronor per ko, berättade Ove Karlsson.

De danska lantbrukarna har i snitt ökat sin skuldsättning år för år de senaste tio åren, deras kassaflöde räcker inte till för att de ska kunna konsolidera sig. Engelska lantbrukare är mer vinstfokuserade och har ett kassaflöde som gör att de konsoliderar sig varje år.

Ove Karlsson betonade att det är alarmerande att produktiviteten i mjölkproduktionen är låg. Enligt LRF Mjölk ligger den på ca 1,1 procent per år (1996–2015) medan konkurrerande länder ligger på 2–2,7 procent.

– Extra bekymmersamt är det då Sverige inte ens kommer upp i den genetiska avkastningsförbättringen på kanske 1,5 procent per år. Vi blir sålunda sämre år för år i vårt produktionsmanagement.

Deltagarna visade stort intresse och lyfte olika förslag på hur forskningen skulle kunna bidra till att förbättra lönsamhet och produktionsmanagement. En arbetsgrupp följer nu upp workshopens resultat.

Anslutningen var stor och ett femtiotal forskare deltog. Mötet mellan forskare, ekonomer och företagsledningsexperter är ett intressant sätt för SLU att arbeta mer tvärvetenskapligt.