Kontaktinformation
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, Idisslarskötsel
I ett nyligen avslutat forskningsprojekt har man studerat hur mjölkfettet påverkas om man ersätter palmolja med rapsolja i fodret till mjölkkor.
Fettet i mjölken har stor betydelse för hur mjölken smakar. Mjölkfettet består till 96-99% av triglycerider; vilket innebär att tre fettsyror är bundna till en glycerolmolekyl. När mjölkfettet släpps ut från de mjölkbildande cellerna är det i form av små kulor omgivna av ett fosfolipidmembran. Om dropparna går sönder finns risk för att även triglyceriderna går sönder, så kallad lipolys, vilket resulterar i fria fettsyror i mjölken. Ungefär hälften av fettsyrorna i mjölk är korta och flera av dessa har stark lukt och smak. När de frigörs genom lipolys uppstår det som karakteriseras som härsken smak hos mjölk. Den härskna smaken kan beskrivas som att mjölken smakar kräk, ädelost eller tvål. De här smakerna kan ge önskvärd karakteristisk arom hos vissa ostar men om för konsumtionsmjölk är lipolys ett allvarligt kvalitetsproblem. Härsken smak är har varit det vanligaste smakfelet i färsk mjölk i Sverige (Lindberg et al., 2004). Nyare sammanställningar på situationen i Sverige saknas men risken för lipolys är lägre i ekologiska besättningar än i konventionella och det finns tecken på att risken är högre i skötselsystem med automatisk mjölkning.
Mjölkfettets sammansättning har stor variation och ändras snabbt hos enskilda kor om man ändrar deras foderstat och risken för lipolys verkar öka ju oftare korna mjölkas. Inom svensk mjölkproduktion tillsätts ofta fett i form av palmolja i kornas foder. Produktionen av palmolja är ifrågasatt ur miljöhänsyn och det skulle vara positivt att i större utsträckning kunna använda fettfodermedel som produceras i Sverige.
Ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid SLU har studerat hur risken för lipolys i mjölk påverkas om man ersätter palmolja med rapsolja i fodret till mjölkkor, i kombination med att öka antalet mjölkningar från 2 till 4 per dygn. Försöket omfattade tre grupper med kor som antingen fick foder utan tillsatt fett, med tillsats av palmolja eller tillsats av rapsolja. Kor av raserna Svensk Holstein och Svensk Röd Boskap ingick i försöket. Försöket pågick i fem veckor och under den fjärde veckan höjdes mjölkningsfrekvensen från 2 till 4 gånger/dygn.
Forskargruppen har bestått av forskare från institutionen för husdjurens utfodring och vård och institutionen för livsmedelsvetenskap vid SLU har samarbetat med forskare vd Aarhus Universitet i Danmark i det här projektet och arbetet har koordinerats av Docent Sigrid Agenäs vid institutionen för Husdjurens Utfodring och Vård. Projektet finansierades av Stiftelsen Lantbruksforskning.
Utfodring med rapsolja eller palmolja påverkade inte halten fria fettsyror i mjölk men de kor som åt foder med rapsolja hade något lägre andel korta fettsyror i mjölkfettet. När mjölkningsfrekvensen dubblerades blev det dubbelt så hög halt fria fettsyror i mjölken och mjölkfettkulornas storlek ökade, vilket ökar risken för liploys. Halten fria fettsyror i mjölken var något lägre hos kor av rasen Svensk Holstein än hos Svensk Röd Boskap. Reaktionen på mer frekvent mjölkning var likadan oavsett vilket foder korna åt. Detta innebär att rapsolja är ett intressant alternativ till palmolja i foder till mjölkkor, oavsett hur ofta de mjölkas och det är därför även möjligt att utfodra kor i automatiska skötselsystem med rapsolja.