Hur du kan agera vid trakasserier

Senast ändrad: 15 maj 2023

SLU accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier.

Vad är diskriminering och trakasserier?

Diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering, och främja lika rättigheter och möjligheter. Diskriminering inkluderar bland annat trakasserier, sexuella trakasserier och bristande tillgänglighet. 

Diskriminering är om du blir kränkt, eller behandlas sämre än andra i en jämförbar situation, och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsidentitet eller könsuttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Trakasserier är ett uppträdande som kränker en person. Trakasserier är förbjudet enligt diskrimineringslagen om de har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar om en persons förmodade egenskaper, till exempel "kvinnliga" eller "homosexuella" egenskaper. Det kan också handla om utfrysning, osynliggörande eller kränkande kommentarer. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier, som också är förbjudet enligt diskrimineringslagen. Det kan vara beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de är ovälkomna.

Det är du som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Samma beteende kan alltså uppfattas som trakasserier av en student/medarbetare medan en annan inte alls behöver bli illa berörd.

Det finns mer information om diskriminering och trakasserier hos Diskrimineringsombudsmannen.

Hur du som student anmäler trakasserier

Vart ska jag vända mig?

Om du upplever att du blir trakasserad eller illa behandlad av någon i samband med studier på SLU finns flera olika personer som du kan välja att prata med.

Vänd dig i första hand till:

  • Studierektorn på institutionen där du läser en kurs, eller till programstudierektorn på ditt program.

Du kan också kontakta:

  • Prefekt (chef för institutionen)
  • SLU:s jurister

Du kan få stöd från:

  • Studie- och karriärvägledare. De kan ge råd och stöd om du känner dig utsatt och överväger att anmäla diskriminering eller trakasserier.
  • Studentkåren

Du har rätt att inte bli utsatt för trakasserier på din utbildning. Det gäller oavsett om den som trakasserar är lärare eller annan anställd, eller om det är en annan student. Det gäller också när du är på praktik, studiebesök, eller i kontakt med externa föreläsare eller handledare.

Råd om du blir utsatt för trakasserier

  • Säg ifrån! Ibland är det uppenbart att den som trakasserar borde förstå att det är kränkande. Men i många fall är det viktigt att du som är trakasserad klargör för den som trakasserar dig att beteendet är ovälkommet och att det måste få ett slut. Det kan ske muntligt, skriftligt eller med hjälp av någon du har förtroende för.
  • Dokumentera. Skriv ned vad som har hänt och när.
  • Sök stöd. Det finns flera olika vägar att få stöd om du blir utsatt för trakasserier, se ovan.
  • Anmäl det som hänt till personal på SLU, speciellt om trakasserierna inte upphör trots att du har sagt ifrån. Om du är på praktik så anmäl också till chefen på praktikplatsen.

Vad händer när du anmäler trakasserier?

SLU måste utreda misstänkta trakasserier och få dem att upphöra. Om du berättar om trakasserier för studierektor eller studie- och karriärvägledare för de inte saken vidare om du inte vill det. Men om du vill kan de hjälpa till att anmäla till prefekt eller SLU:s jurister för utredning.

Om någon annan anställd får veta att en student känner sig trakasserad ska det anmälas till prefekt eller juristerna.

En utredning kan i vissa fall göras på institutionen, då prefekten pratar med var och en av de berörda (den som upplever sig trakasserad och den som misstänks för trakasserierna). Det kan räcka för att trakasserierna ska upphöra.

När en anmälan kommer till SLU:s jurister gör de alltid en utredning kring vad som hänt. Om utredningen kommer fram till att trakasserier verkar ha skett, kan det leda till en anmälan till SLU:s disciplinnämnd, om det är en student som utsatt någon annan för trakasserier. Om det är en lärare eller annan anställd som trakasserat kan det anmälas till SLU:s personalansvarsnämnd.

De påföljder som kan ges till studenter är en varning eller att stängas av från undervisningen en period. För lärare eller annan personal kan påföljden bli varning, omplacering eller uppsägning.

Det är bra att veta om att en formell anmälan och utredning blir allmän handling, som kan begäras ut. Handlingen kommer att sekretessmarkeras.

Vissa trakasserier är brottsliga handlingar som också kan anmälas till polisen.

Om du har anmält någon vid universitetet för trakasserier har du rätt att inte bli utsatt för repressalier, det vill säga bli bestraffad (till exempel få sämre betyg eller bli trakasserad i undervisningen).

Läs mer om vad som gäller vid anmälan av trakasserier i SLU:s Riktlinjer vid misstanke om trakasserier av student.

Hur du som anställd anmäler trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Om du upplever dig utsatt

Kontakta i första hand din närmaste chef eller en annan chef. Om det är chefen som utsatt dig för trakasserier eller repressalier kan du kontakta chefens chef, HR-specialist eller skyddsombudet. Är du doktorand kan du även vända dig till doktorandombudsmannen. 

Om arbetsgivaren inte uppfyller sin utrednings- och åtgärdsskyldighet kan du kontakta ditt fackförbund. Om du inte är medlem i något fackförbund, eller om facket inte företräder dig, kan du lämna in tips och klagomål till Diskrimineringsombudsmannen. 

Säg ifrån – det är inte alltid uppenbart för personen som utsätter dig att handlingen är kränkande. Om det verkar vara fallet behöver du göra det tydligt för personen att hen gått över din gräns. 

Anteckna – skriv ner vad som hänt och när det hände. Det hjälper dig att minnas tid, plats och andra saker som kan ha betydelse vid en utredning om diskriminering. 

Dröj inte – försök att inte vänta för länge med en eventuell anmälan eftersom det blir svårare att åtgärda en situation ju längre tid som gått. I en del fall gäller också preskribering, det vill säga att anmälan måste göras inom viss tid.

Vad gör chefen

En chef är skyldig att utreda händelsen. Hen genomför enskilda samtal med den som känner sig utsatt, den eller de som pekas ut som trakasserande och eventuella vittnen. Om det finns behov av stödsamtal, kan företagshälsovården kontaktas. 

Chefen dokumenterar utredningen och sin bild av ärendet och tar ställning till om situationen kan lösas omedelbart på institutionen/enheten eller om det behövs andra åtgärder. HR-specialist finns som  stöd.

Chefen ska följa upp situationen efter en åtgärd för att försäkra sig om att trakasserierna har upphört. Om det visar sig att de fortsätter måste hen vidta ytterligare åtgärder för att sätta stopp för dem vilket kan innebära disciplinära åtgärder via personalansvarsnämnden.

Läs mer i SLU:s riktlinjer:

Om du har sett någon annan utsättas

Om du som student eller medarbetare upplever att någon blir utsatt för trakasserier

Ibland kan det vara svårt att dra gränsen mellan vad som kan uppfattas som ett skämt och vad som kan uppfattas som en kränkning. Att generalisera kring olika grupper som att till exempel skämta om ”manligt och kvinnligt” har visat sig öka risken för kränkningar på en arbetsplats.

Det är allas ansvar att tänka på hur vi beter oss mot varandra. Om du tror att en medarbetare/student känner sig utsatt eller utpekad som ett resultat av jargong eller arbetsplatskultur, eller om du ser att någon blir utsatt för trakasserier så är det viktigt att du reagerar. Prata med personen för att visa att du inte ställer dig bakom det du sett.  Du kan också vara den som säger ifrån om du ser att någon blir utsatt för att visa andra att du inte ställer dig bakom det som sägs eller antyds. Istället för att passivt medverka, är det bättre att agera en gång för mycket.

Anteckna – skriv ner vad som hänt och när det hände. Det hjälper dig att minnas tid, plats och andra saker som kan ha betydelse vid en utredning om diskriminering. 

Dröj inte – försök att inte vänta för länge med att kontakta en chef eftersom det blir svårare att åtgärda en situation ju längre tid som gått. I en del fall gäller också preskribering, det vill säga att utredning och eventuella åtgärder måste göras inom viss tid. Uppmuntra och stöd personen som blivit utsatt att själv ta kontakt med chef/prefekt.

Kontakta närmaste chef/prefekt vid misstanke eller kännedom om att någon utsätts för trakasserier. Detta gäller oavsett om det är en anställd eller student som utsätts.

Enligt diskrimineringslagen har arbetsgivare och utbildningsanordnare skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.

Vad gör chefen/prefekten?

En chef/prefekt är skyldig att utreda händelsen. Hen genomför enskilda samtal med den som känner sig utsatt, den eller de som pekas ut som trakasserande och eventuella vittnen. Om det finns behov av stödsamtal, kan företagshälsovården/studenthälsan kontaktas. 

Chefen/prefekten dokumenterar utredningen och sin bild av ärendet och tar ställning till om situationen kan lösas omedelbart på institutionen/enheten eller om det behövs andra åtgärder. HR-specialist och jurist finns som stöd.

Chefen/prefekten ska följa upp situationen efter en åtgärd för att försäkra sig om att trakasserierna har upphört. Om det visar sig att de fortsätter måste hen vidta ytterligare åtgärder för att sätta stopp för dem vilket kan innebära disciplinära åtgärder via personalansvarsnämnden om det är en anställd.