Nyhet

Viktigt att hantera skadesvampar i plantskolorna

Publicerad: 06 maj 2024
Växthus med små granar framför. Foto.

Ökad kunskap om skadesvampar i plantskolor kan förbättra åtgärderna som används för att skydda skogsplantorna. Därför har Rebecca Larsson i sin doktorsavhandling studerat förekomsten av skadesvampar på gran-, tall-, och lärkfrön, friska tallbarr, samt svampsporer i luften runt plantskolorna.

Skadesvampar är ett ekonomiskt problem i plantskolor. I Sverige odlas främst tall och gran tätt i kassetter som består av små krukor där samma trädslag odlas över en stor yta. Skötseln av plantorna sker mekaniskt med högteknologisk utrustning.

Att förebygga svampangrepp

De här förutsättningarna skapar en gynnsam miljö för skadesvampar som snabbt kan spridas bland plantorna. För att förebygga svampinfektioner försöker man hålla utrusningen och växthusen rena samt ta bort infekterade plantor eller minska fukten runt plantorna. Som sista utväg används kemikalier för att hindra ytterligare spridning.

– För att minska kemikalieanvändningen arbetar plantskolorna främst förebyggande. Men de åtgärder som används skulle kunna förbättras med bättre kunskap om skadesvamparna. Det kan till exempel handla om att förstå var och när olika svamparter förekommer, berättar Rebecca.

Svampsamhällen i fem plantskolor undersöktes

I sin doktorsavhandling har Rebecca studerat förekomsten av vanliga skadesvampar, men även förekomsten av nya skadegörare. Främst undersökte hon svampsamhällen från gran-, tall- och lärkfrön, friska tallbarr samt svampsporer som spreds i luften runt plantskolorna. Totalt ingick fem plantskolor i studierna.

–  Mina resultat visar att fröburna svampsamhällen skiljde sig åt mellan fröytan och frövävnaden, där svampsamhällena från fröytan dessutom skilde sig åt mellan trädslag och region. Att flytta frön från ett ställe till ett annat kan alltså vara en källa till spridning och introduktion av nya svamparter, berättar Rebecca.

Svampsamhällena i barr och från luftburna sporer bestod av många olika arter och sammansättningen skiftade under säsongerna.

– Jag testade också biologiska behandlingar som verkar mot skadesvampar och som kan stimulera planttillväxt, men de visade ingen effekt i mina studier.

Både vanliga svampar och Diplodia sapinea 

Alla svampsamhällen i studierna visade en hög förekomst av vanliga skadesvampar i plantskolorna, till exempel Cladosporium sp., Botrytis cinerea, Phoma herbarum och Sydowia polyspora. Rebecca hittade också infektioner orsakad av den relativt okända svampen Diplodia sapinea i tallplantor. Det fanns också viss förekomst av D. sapinea på frön och de luftburna sporerna.

– Mina resultat bidrar med kunskap om svampsamhällen i skogsplantskolor. Det är viktigt att tidigt hantera skadesvampar i plantskolorna för att upprätthålla en frisk produktion av skogsplantor, avslutar Rebecca.