Inställning till alternativa skogsskötselmetoder undersöks

5 000 slumpmässigt utvalda privata skogsägare i hela Sverige, som är i åldern 20 till 80 år och som äger mer än fem hektar skog, har fått en inbjudan att vara med i en enkät, antingen via webben eller på åtta sidor i pappersform.

Enkäten är en del inom forskningsprojektet Co-creator på Sydsvensk skogsvetenskap, och ställer frågor inom tre områden. Vilken är skogsägarnas inställning till rådgivning och planering i skogsskötsel? I dag har till exempel bara hälften av skogsfastigheterna en skogsbruksplan.

– Det handlar om att förstå en förändringsprocess när det gäller skogen i Sverige. Var hämtar skogsägarna sin information. Hur de flödena ser ut?, frågar Louise Eriksson, miljöpsykolog vid Umeå universitet.

– Vi vet att närstående och grannar är väldigt viktiga när man fattar besluten. Men vilken roll spelar då skogliga aktörer som skulle kunna föra in ny kunskap?

Allt utom trakthyggesbruk

Den tredje frågan handlar om vad skogsägarna tycker om alternativa skogsskötselmetoder? I vilken grad praktiseras det redan idag? Vad alternativa metoder är, det definieras som i princip allt utom trakthyggesbruk:

”En mer diversifierad (varierad) skogsskötsel i Sverige kan uppnås genom ökad användning av alternativa skogsskötselmetoder, det vill säga sådana som inte är normen idag.

I sådana skogsbruksmetoder ingår exempelvis hyggesfri skogsskötsel, ökad lövandel genom naturlig föryngring eller plantering och skötsel för naturvärden och rekreationsvärden, inklusive sådan som kräver planering på landskapsnivå snarare än på bestånd eller fastighet.”

Breda lagren av skogsägare

– Vi vet att det finns en grupp skogsägare som tycker det är intressant att göra sådana saker. Men det är kanske inte så många kanske. Vi vill se hur det ser ut i de breda lagren av skogsägare, säger Louise Eriksson.

Enkäten är ute hos de utvalda skogsägarna nu. Louise Eriksson tror att svarsfrekvensen blir cirka 30 procent. Senare i höst kan det finnas ett preliminärt resultat.