Odlingssäsongen 2023 har bjudit på ett brett spektra av påfrestningar, från vårens torka till störtregn och översvämningar under skördeperioden. Samhället har gjort insatser för att stötta lantbruksföretagarna men de införda stöden har mest gett upphov till upprörda diskussioner och vass kritik. Sebastian Remvig, projektledare på SLU Kompetenscentrum företagsledning reflekterar här över hur framtida kriser ska hanteras och om det inte är dags för ett verktyg som klarar av variationerna? Hur ska vi egentligen tänka om kris är det nya normala?
Då var det dags igen. Den 13:e juli fick Jordbruksverket i uppdrag att utreda ett krisstöd för de som drabbats av torka under framförallt maj och juni. Den 18:e augusti fick uppdraget ironiskt nog utökas för att även omfatta skador av nederbörd. Frågan om hur stödet ska utformas och vem det ska gå till har diskuterats flitigt i lantbruksmedia under sommaren.
En sak vi på KCF har konstaterat är att detta stöd innebär att de senaste sex åren har krisstöd berört tre år. 2018 var det torka, 2022 prisökningar och nu alltså både torka och översvämning. I det lite längre 10 årsperspektivet kan vi även lägga till mjölkkrisen 2015. Med så mycket material att studera har vi börjat fundera på några lärdomar och medskick om hur dessa återkommande kriser kan hanteras.
Enligt EU-kommissionen var det i genomsnitt mellan 25 och 40 % av alla gårdar i EU som drabbas av ett inkomsttapp på över 30 % varje år under perioden 2007 - 2015[1]. Att det behövs ett verktyg för att hantera inkomstvariation är därför inte någon svår slutsats att dra. Några sådana har inte använts i den svenska jordbrukspolitiken men bör kanske med tanke på den stora mängden kriser undersökas. Här är två svagheter med krisstöden som vi tycker att ett mer permanent variationsverktyg behöver kunna hantera.
Den stora nackdelen med krisstöd har varit att det är svårt att lita på vad som ska komma lantbrukarna till del och hur det ska vara utformat. Krisstöden har till stor del varit beroende på att politiker både har vilja och budgetutrymme att gå in med pengar. Ett nytt verktyg borde bygga på ett i förväg fastslaget regelverk och med en egen budget så att stöden blir mer tillförlitliga och mindre politiska i sin natur.
Med facit i hand borde det sannolikt inte ha betalats ut några krisstöd till mjölkbönderna förra året. Många vi har pratat med gjorde sitt bästa år någonsin samtidigt som de fick krisstöd. I år är förslaget att krisstöd ska betalas ut till lantbrukare under 40 år gamla vilket betyder att många som behöver stöd inte skulle få det. Ett nytt verktyg bör utvärdera behovet på företagsnivå och i retrospekt så att stöden verkligen går till de som behöver dem.
Som tur är finns det många andra länder som har gjort försök att införa verktyg för att minska inkomstvariationen och som vi kan ta lärdom av. Läs till exempel EU-kommissionens brief Ensuring viable farm income – CAP objectives explained... breif no 1.
En annan utgångspunkt kan vara EU-parlamentets state ofplay-rapport som kom redan under mjölkkrisen. Research for agri committee - state of play pf risk management tools implemented by member states during the period 2014-2020: National and european frameworks.
Av: Sebastian Remvig