Kontaktinformation
Kerstin Holmgren, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
kerstin.holmgren@slu.se, 010-478 42 29
SLU-nyhet
Sämre kvalitet i provfisken med färre nät – var går gränsen för godtagbar kvalitet?
Publicerad: 03 maj 2023
Fisk behöver övervakas i fler svenska sjöar, men resurserna för miljöövervakningen är begränsade. Dessutom bör vi sträva efter att minska onödigt lidande och dödande i förhållande till nyttan med användning av försöksdjur. SLU har i en studie undersökt konsekvenserna på kvaliteten i de trendsjöar som ingår i miljöövervakningen och tittat på vad som händer om vi skulle lägga färre nät per provfiske eller fiska vartannat år istället för varje år.
Nätprovfisken utförs av SLU på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, i 45 av drygt 100 så kallade trendsjöar i den nationella miljöövervakningen. Av dem provfiskas 15 sjöar varje år och resterande 30 sjöarna en gång vart sjätte år. Provfiskena utförs med en svensk och europeisk standardmetod, där 8-48 nordiska översiktsnät (beroende på sjöns storlek) fördelas över hela sjöns bottenområden, och slumpmässigt inom fördefinierade djupintervall. I sjöar som är djupare än 10 meter läggs också flytande nät i den djupaste delen av sjön.
– Vi jämförde resultat av data insamlade mellan åren 1994 och 2021 med vad vi skulle ha sett om vi hade lagt slumpmässiga urval av färre nät per år eller om vi hade provfiskat vart annat istället för varje år, säger Kerstin Holmgren, som är en av författarna till en nyutkommen rapport.
En indikator på mängden fisk i en sjö är fångst per ansträngning där ett nät ligger i vattnet och fiskar i tolv timmar. Att göra tusentals slumpmässiga urval bland de nät som lagts i tidigare provfisken är ett relativt enkelt sätt att undersöka och illustrera mätosäkerhet i till exempel fångst per ansträngning. Det kan göras både för den nätansträngning som faktiskt använts, eller för olika alternativ med färre ansträngningar. I studien undersöktes mätosäkerheten för en av trendsjöarna, dels för alla fiskarter i sjön och dels för alla indikatorer som används i bedömningsgrunder för ekologisk status. Beräkningsproceduren kan anpassas och användas i andra sjöar, inom den nationella miljöövervakningen, eller för vilken sjö som helst i den nationella databasen för sjöprovfisken.
Mätosäkerheten ökar ofrånkomligt med färre nät per provfiske, men i några sjöar är det möjligt att minska ansträngningen utan att kvaliteten allvarligt försämras. Att minska provfiskefrekvensen från varje till vart annat år leder automatiskt till att det tar längre tid att upptäcka systematiska förändringar i fisksamhället över tid. Det vore inte önskvärt att minska provfiskefrekvensen i det redan nu lilla urvalet av svenska sjöar med högupplösta tidsserier av både vattenkemi och biologi. Miljöövervakningen i dessa sjöar visar hur olika indikatorer kan variera mellan närliggande år, och de utgör viktiga referenser till alla andra sjöar som provfiskas med glesare frekvens.
– Våra analyser visade i alla fall att provfiskena från udda respektive jämna år i samma sjö, i kombination med en åldersbestämning av fisken, oftast gav jämförbara uppskattningar av hur rekryteringen av nya årsklasser varierar mellan år, säger Kerstin Holmgren. Det är goda nyheter för den som vill starta upp nya tidsserier i sjöar som inte har provfiskats tidigare.
Läs mer i rapporten Aqua reports 2023:6 Revidering av miljöövervakningen i trendsjöar - färre nät eller färre provfisken?