Femtiotre procent av Sveriges yta är produktionsskog som till största delen ägs av privata skogsägare. De har olika mål med sitt ägande, men trots det brukas skogen ofta på ett och samma sätt. Varför är det så? I ett nytt forskningsprojekt ska forskare från SLU undersöka vad det är som styr hur privata skogsägare sköter sin skog. Kunskap som kan användas i en omställning till mer variationsrika skogar och ett mer hållbart skogsbruk.
Produktionsskog är den typ av skogsmark som är utsatt för störst förlust, försämring och fragmentering av livsmiljöer. Det visar Naturvårdsverkets uppföljning av biologisk mångfald i skogslandskapet.
– För att hejda förlusten av biologisk mångfald och skapa ekosystem som är mer motståndskraftiga mot skador och klimatförändringar behövs mångfald i skogslandskapet. Vi tror att skogsägarna själva kan visa vägen, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och projektledare.
I dag sköts svenska skogar ofta med målet att skapa jämnåriga skogar dominerade av ett enda trädslag. Detta trots att studier visar att värdena från mer varierade skogar är högre för samhället, och att långt ifrån alla skogsägare har samma målbild.
För närvarande saknas tillräcklig kunskap om vilka faktorer som styr skogsägares beslut om hur deras skog ska skötas för att förstå vad som begränsar användningen av alternativa skötselformer inom skogsbruket, exempelvis hyggesfria metoder. Det saknas också kunskap om hur olika strategier påverkar framtida avkastning och vilken flexibilitet skogsägaren har att justera inriktningen på sin skogsskötsel under olika scenarier.
– Skogsägare har olika mål med sitt skogsägande, samtidigt som investeringsviljan och viljan att ta risker sannolikt också skiljer sig åt. Vi vill ta reda på vad som styr deras val av skötselmetoder. Vilka kostnader, fördelar och risker upplever de? säger Fredrik Widemo.
Forskarna kommer att arbeta med attitydundersökningar riktade till enskilda skogsägare, samt intervjua olika typer av skogsrådgivare som hjälper skogsägarna med kunskap om hur de bör sköta sin skog.
Resultaten kommer att visa vilka mål olika skogsägare har med sitt skogsbruk, vad som påverkar deras val av skötselmetoder samt vilken potential olika metoder har att leverera ekosystemtjänster i olika former. Ekosystemtjänster är de nyttor som ekosystemen ger oss människor och det kan handla om allt från timmer och kolinlagring till svampplockning.
Under projektets gång kommer forskarna också att utveckla Heurekasystemet, som används för att beräkna hur den framtida skogen kan komma att se ut och vilka värden som skapas beroende på hur skogen sköts. Något som ger ett förbättrat beslutsstöd inom hela skogsbruket.
I projektet kommer forskarna jämföra hur väl olika typer av skogsskötsel levererar mot de mål skogsägarna har, både för konventionella metoder och för alternativa skötselstrategier som inte bygger på trakthyggesbruk.
– Kunskapen från projektet kommer göra det möjligt att skräddarsy rådgivningen så att skogsägare med olika mål kan hitta en optimal lösning för just dem, samtidigt som deras olika val skapar ett variationsrikt skogslandskap, säger Fredrik Widemo. Vår hypotes är att vi på så vis kan skapa ett mer hållbart skogsbruk samtidigt som skogsägarna uppfattar förändringen som positiv.
Fredrik Widemo
(Klicka för högupplöst bild.)
Projektet Flexibla val för gemensamma mål i skogen – individuella mål ger multifunktionella landskap kommer att pågå i fyra år.
Forskningen finansieras av Formas som en del i deras riktade utlysning Nya former av skogsskötsel för flera samhällsmål.
Forskningen bidrar till ett mer hållbart brukande av skogsekosystemen och är ett viktigt steg mot att uppfylla Sveriges miljömål, Sveriges åtaganden under EU:s skogsstrategi samt globala målen för hållbar utveckling.