Skogars biologiska mångfald är en förutsättning för livskraftiga ekosystem, men att inventera alla arter i en skog tar lång tid och kräver stor kunskap. Därför bedöms naturvärden ofta med hjälp av indikatorer i olika typer av metoder. Men hur väl fungerar de olika metoderna? Det har SLU-forskare undersökt i en studie.
Studien genomfördes i närmare 80 barrskogar i norra och södra Sverige. Där undersökte forskarna en inventeringsmetod som flera skogsbolag och markägarorganisationer använder. Metoden bedömer en skogs naturvärden utifrån variationsrikedom av livsmiljöer (habitat) och används vid till exempel naturvårdsinventeringar. Den kallas för ”skogsbiologernas metod” och är viktig att utvärdera vetenskapligt, för att säkerställa tillförlitliga sätt att identifiera skogar med höga naturvärden.
– Metoden fungerar bra för att identifiera skogar med hög mångfald och för att bedöma naturvärden. Ska metoden användas för att prioritera mellan olika skogar fungerar den bra inom en region, men det är svårare att göra jämförelser mellan regioner, till exempel norra och södra Sverige, säger Anne-Maarit Hekkala, forskare vid SLU som har lett studien.
Död ved indikerar naturvårdsarter
Forskarna jämförde också skogsbiologernas metod med att mäta så kallade strukturvariabler i skogen, till exempel mängden döda träd, gamla träd eller andel lövträd. I samtliga områden genomfördes även inventeringar av naturvårdsarter, som fungerade som en kontroll av områdets biologiska mångfald. Svampar, lavar, mossor och växter av naturvårdsvärde inventerades.
– Volymen döda träd är den strukturvariabel som allra bäst förklarar både förekomst och mängd av naturvårdsarter, säger Jörgen Sjögren, forskare vid SLU som också deltagit i studien.
Sammanfattningsvis drar forskarna slutsatserna att volym döda träd och skogsbiologernas metod fungerar bra för att identifiera skogar med höga naturvärden.
– Vi har sett att det finns ett stort behov av enkla, tillförlitliga och inte för kostsamma metoder för att identifiera skogar med höga naturvärden. Kunskap om sådana skogar behövs för att veta vilka skogar som ska skyddas och vilka som kan brukas. Med den kunskapen är det möjligt att undvika att skogar med höga naturvärden går förlorade, säger Anne-Maarit Hekkala.
Läs den vetenskapliga artikeln
Anne-Maarit Hekkala, Mari Jönsson, Simon Kärvemo, Joachim Strengbom, Jörgen Sjögren. Habitat heterogeneity is a good predictor of boreal forest biodiversity. Ecological Indicators. April 2023. https://doi.org/10.1016/j.ecolind.2023.110069
