Forskare om hanteringen av torvjordar: ”Det är viktigt att vi inte tar förhastade beslut”

Odlade torvjordar täcker bara omkring sju procent av Sveriges odlade yta men står för en stor del av växthusgasutsläppen. Torvjordarna är gamla våtmarker som dränerades under slutet av 1800-talet för att skapa mer odlingsbara områden. De kan vara mycket produktiva men svåra att underhålla. I ljuset av rådande klimatförändring har hanteringen av torvjordar blivit en allt viktigare fråga. Senast år 2021 fick Skogsstyrelsen i uppdrag av regeringen att restaurera våtmarker i skogen. I jordbruket går utvecklingen åt samma håll. Men enligt Örjan Berglund är det inte självklart att återvätning av torvjordar är bra.

-Det finns flera trade-offs kopplat till återvätning. Med färre torvjordar får vi exempelvis mindre produktiv mark att nyttja under torra perioder då vi inte kan odla lika bra på våra vanliga åkrar. En viktig fråga är därför hur vi kan minska utsläppen av växthusgaser från torvjordar samtidigt som vi kan bibehålla jordarnas produktionsförmåga.

En annan trade-off med återvätning är att det kan ta lång tid innan växthusgasutsläppen minskar. Utsläppen av metan och lustgas ökar dessutom vid återvätning. Men det finns också fördelar, så som minskade utsläpp av koldioxid och ökat upptag av näringsämnen från jordbruket som annars riskerar att läcka ut i havet och bidra till övergödning. Så hur ska då torvjordar hanteras? Vilka åtgärder är bäst sett till mångfalden av perspektiv som behöver tas i beaktning?

Fyra olika experiment för hantering av torvjordar

Vid försöksstationen pågår just nu fyra olika experiment över fyra inrutade områden. Varje område omfattar i sin tur nio mindre rutor vilka spelar en central roll för experimenten. Örjan Berglund berättar att i vissa rutor inom ett område har åtgärder genomförts och i andra inte. På så sätt kan man jämföra hur mycket växthusgaser som avgår från respektive ruta och hur jordarnas produktionsförmåga påverkas. Örjan Berglund pekar över försöksområdena och berättar engagerat om experimenten som pågår just nu.

-Här undersöker vi hur växthusgasavgången och jordarnas odlingsbarhet påverkas av olika åtgärder. I ett av områdena testar vi effekten av att preparera marken med sand, i ett annat har vi packat marken för att se vilken effekt det har. Vi testar också påverkan av reglering av grundvattennivån och effekten av att blanda i kalk i jorden.

Än så länge finns inga tydliga resultat, men över tid kommer mönster att kunna urskiljas. Det kan ge indikationer på effekten av olika åtgärder.

Samverkan genomsyrar fältförsöken

Den odlade torvjorden i Broddbo är en del av SLU:s långliggande försök, där data om naturens tillstånd samlas in över lång tid.

-Vi är väldigt stolta över just det här försöksområdet. Vi har god kontakt med närliggande gårdar och därmed en god samverkan med lantbrukare. Förhoppningen är att det vi gör ska komma lantbrukarna till nytta i det dagliga arbetet på gården. Alla våra försök är starkt förankrade i verkliga förhållanden.

Örjan Berglund och hans kollegor har också bra kontakt med Jordbruksverket som kommer med inspel till utformningen av fältförsöken och drar nytta av kunskap som kan komma till användning i utvecklandet av policy för hantering av torvjordar. Dialogen med det omgivande samhället är en viktig komponent i arbetet med fältförsöken. Enligt Örjan Berglund finns det ett stort behov av kunskap om hur torvjordar ska hanteras framåt.

-Varje torvjord är unik och kräver skräddarsydda åtgärder. För att veta vilka åtgärder som fungerar bäst behöver vi mer kunskap om både för- och nackdelar med olika typer av insatser. Det är viktigt att vi inte tar förhastade beslut utan gör avvägningar som ser till flera perspektiv, så som klimat, miljö och produktion.