SLU-nyhet

Vilken roll spelar skogen vid bildandet av grundvatten?

Publicerad: 22 juni 2022
Ett glas vatten.

Under sommaren brukar frågan om grundvattenbrist bli högaktuell. Men hur uppstår egentligen grundvattenbrist?

När regn eller snö når marken kan det antingen rinna av som ytvatten eller tränga in i marken och bilda markvatten. Det markvatten som inte tas upp av växtlighet, sjunker ner och bildar grundvatten. Det mesta av grundvattnet bildas under höst, vinter och vår. Men nu ser forskare två tecken på ändrade förutsättningar när det gäller grundvattnet och magasinens påfyllning.

– I norra Sverige påverkas grundvattnet i första hand av snösmältning. Vi kan se att mängden snö minskar jämfört med tidigare år men också att snösmältningen inträffar tidigare på själva året. Det smältvatten som genereras är väldigt viktigt för trädproduktionen. Så när snösmältningen sker tidigare på året, innebär det att det finns mindre vatten kvar för träden att använda sig av under sommaren när temperaturerna också är som högst, säger Hjalmar Laudon, professor vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU.

De höjda temperaturer som klimatförändringarna innebär har också medfört konsekvenser.

– Vi kan även se en ökning i evapotranspirationen, alltså den sammanlagda avdunstningen från marken och vattenångan som avges av växterna. Ökningen, som är närmare 15 procent sedan 1980-talet, innebär att nederbörden går tillbaka till atmosfären istället för ner i marken. Det försvinner bort helt enkelt. Det beror helt klart på klimatförändringarna, att det blivit varmare, säger Hjalmar Laudon.

Diken som sträcker sig runt jorden

På 1920- och 1930-talet grävdes väldigt många diken i Sverige för att öka skogsproduktionen. Tidigare var våtmarkerna för blöta för att träden skulle rota sig och att gräva diken gjorde att man blev av med vattenöverskottet. Men idag ser det annorlunda ut.

– Totalt finns det närmare en miljon kilometer skogsmarksdiken idag. Det är en sträcka som motsvarar 28 varv runt jorden. Nuförtiden har många diken vuxit igen och tappat sin dräneringsfunktion, säger Hjalmar Laudon.

Som en rak motsats till dikesrensning finns våtmarksrestaurering. Vid SLU pågår ett stort forskningsprojekt med våtmarksrestaurering, med syftet att bland annat undersöka de hydrologiska konsekvenserna av att lägga igen gamla diken.

– Vi vet att våtmarksrestaurering leder till högre grundvattennivåer. Men kan man använda det för att lagra mer vatten i landskapet? Finns det andra positiva eller negativa effekter? Det vet vi inte riktigt än utan det behöver vi forska vidare på, säger Hjalmar Laudon.

Vatten är livsviktigt

Vatten är vårt vanligaste livsmedel och ungefär hälften av vårt dricksvatten kommer från grundvattnet. Skulle grundvattenbrist uppstå under sommaren, finns det några saker som vi uppmanas att göra för att hjälpa till. Till exempel bör vi minska vår vattenanvändning, inte fylla våra pooler och helt avstå från att vattna gräsmattan mitt på dagen – det leder bara till att vattnet avdunstar.

– Påfyllningen sker under resterande del av året men sommaren handlar i princip endast om hur snabbt magasinen töms. Så det här är viktiga saker. Skogen behöver vatten, alla levande organismer behöver vatten. Utan vatten kan ingen eller inget klara sig, avslutar Hjalmar Laudon.


Kontaktinformation

Hjalmar Laudon, Prefekt, Professor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, gemensamt
hjalmar.laudon@slu.se, +46907868584, +46705606625