Salta eller inte salta mot halka - en fråga om miljöpåverkan

På många platser i Europa och Nordamerika ser forskarna ökande salthalter i sötvattensystemen, orsakade av vägsaltning men också av gruvdrift och gödsling inom jordbruket.

Forskarna bakom den nya studien har undersökt hur känsliga djurplankton är för ökade salthalter i vattnet på 16 provtagningslokaler i Europa och Nordamerika. Studierna har gjorts med hjälp av så kallade mesokosmer i sjöarna, dvs. behållare som fylls med tillräckligt mycket sjövatten för att rymma nästan ett helt ekosystem. I dessa avgränsade miljöer har forskarna testat vad som händer med livet i vattnet om man höjer salthalten.

I Sverige har forskningsinfrastrukturen SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science) bidragit med undersökning av tre sjöar från norr till söder: Stortjärn i Västerbotten, Erken i Uppland och Feresjön i Småland.

Studien visar att även salthalter som ligger under lokala gränsvärden för vad som fram tills nu betraktas som säkra halter för vattenlevande organismer, kan ha en negativ påverkan på djurplankton, som är en viktig födoresurs för många fiskarter.

På hälften av provtagningslokalerna, bland annat en i Sverige, kunde man också se en så kallad kaskadeffekt, där minskningen av djurplankton hade lett till en ökning av växtplankton eller mikroalger. Detta leder till att mindre ljus når sjöbotten, vilket i sin tur kan påverka bottenlevande djur och växter. Som en följd av det kan rekreationsvärden, fiske och dricksvattenkvalitet påverkas negativt.

– Det är oroande att det sker en storskalig påverkan på livet i sötvatten redan vid salthalter som ligger under gränsvärden som används inom t.ex. EU, säger Silke Langenheder, professor i limnologi vid Uppsala universitet och en av de svenska deltagarna i studien. Det betyder att saltning kan utgöra ett större hot mot den biologiska mångfalden och sötvattenekosystemens funktion än vad vi tidigare har trott. Vi ser inga tydliga problem i Sverige i dagsläget, men våra resultat visar att vi måste bevaka det här området noggrant.

Hjalmar Laudon, professor i skogsmarkens biogeokemi, har specialiserat sig på hur vattenkvalitet i skog och mark påverkas av bland annat klimatförändringarna vintertid. Han konstaterar att studien visar att det finns stor anledning att hålla koll på vägsaltets negativa effekter framöver.

– Åtminstone i norra Sveriges ser vi att klimatförändringarna leder till mer frekventa perioder då vintertemperaturen svänger runt nollstrecket, vilket orsakar allt isigare vintervägar. Det skulle kunna leda till ökad användning av vägsalt som kan skada livet i sjöarna, säger Hjalmar Laudon.

Forskarna bakom studien pekar på behovet av att utvärdera befintliga gränsvärden för salthalter och att överväga att utforma sådana i de länder som saknar gränsvärden. I Sverige till exempel finns endast gränsvärden för dricksvatten, vilket omfattar dricksvattentäkterna.

Studien har letts av forskare från University of Toledo i USA och Queen's University i Kanada. Ett flertal svenska forskare och studenter har medverkat i projektet, från SLU, Uppsala universitet, Linnéuniversitetet, Karlstads universitet och Lunds universitet.

Kontaktpersoner

Hjalmar Laudon, professor
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Umeå
hjalmar.laudon@slu.se, 070-560 66 25

Silke Langenheder, professor
Uppsala universitet
silke.langenheder@ebc.uu.se, 073- 820 18 54

Artikeln

Current water quality guidelines across North America and Europe do not protect lakes from salinization, Proceedings of the National Academy of Sciences (2022). DOI: 10.1073/pnas.2115033119.

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

• Provtagningen har skett i anslutning till så kallade mesokosmer som finns vid de tre provtagningslokalerna inom forskningsinfrastrukturen SITES. Foto: Andreas Palmén.