Kontaktinformation
Institutionen för ekologi, NJ, Enheten för Lantbruksentomologi
Institutionen för energi och teknik, Kretsloppsteknik
Kan en liten fluga bidra till att lösa tre stora problem? Ja, det tror forskare på SLU och International Institute of Tropical Agriculture i Benin. Den amerikanska vapenflugan finns naturligt i tropiska områden och larverna lever på ruttnande organiskt material. Och det är just därför den kan vara till nytta för oss!
Att få till en hållbar hantering av organiskt avfall i utvecklingsländer är en utmaning. I Benin till exempel hamnar organiskt avfall från slakthus, marknader och hushåll ofta i naturen eller på deponi. Växande avfallshögar utgör ett miljöproblem. Vapenflugans larver erbjuder en lovande lösning! Larven av den amerikanska vapenflugan kan kompostera, alltså födas upp på, olika organiska avfallsströmmar och i processen koncentrera högkvalitativt protein i sin biomassa som sedan kan användas som proteinkälla i djurfoder.
En annan fördel med denna process är det restavfall som genereras av larverna i slutet av behandlingen. Det kallas ofta för frass och kan användas som organiskt gödningsmedel för ett hållbart jordbruk.
Både i Benin och Sverige pågår forskning och uppfödning av dessa flugor. På SLU i Uppsala finns två containrar med tropisk värme. Kontrasten till hösten utanför är stor. De här flugorna kan heller inte överleva i det svenska klimatet.
I den ena lever larverna i lådor med olika typer av organiskt avfall, till exempel rester från gurkodling, frukt (de har valt frukter som finns i Benin som apelsin och vattenmelon) och musselskal. I containern bredvid bor de fullvuxna flugorna i stora nät. De har en livscykel som består av flera olika larvstadier. I det första är larverna mindre än riskorn. I Benin finns en större anläggning som ska utvecklas i projektet.
Daniel Dzepe.
– Vår plan är att introducera denna teknik för småbrukare i västra och centrala Afrika så att de kan lära sig hur man använder denna underbara fluga för att hantera sitt organiska avfall och producera foder till sin boskap i lokal skala, säger Daniel Dzepe postdoktor i Benin som nyligen besökte Uppsala.
Forskningen om fluglarvskompostering på SLU leds av Cecilia Lalander, som arbetar i Kretsloppsteknikgruppen på institutionen för energi och teknik. Just det här Benin-projektet leds av Laura Riggi som är expert på insekters ekologi och forskar med särskilt fokus på insekter som mat och djurfoder. Flera forskare både i Benin och Sverige deltar i projektet.