SLU-nyhet
Skogens ekosystemtjänster förändras snabbt
Publicerad: 03 september 2021
De svenska skogslandskapen förändras så snabbt att kartor över ekosystemtjänster fort blir inaktuella och har begränsat värde som planeringsverktyg. En SLU-ledd studie byggd på officiell skogsstatistik visar att nivån på tre viktiga tjänster ifrån skog – träproduktion, blåbärsproduktion och kollagring i jord – kan förändras snabbt. Hela 65 procent av provytorna med hög nivå på alla dessa ekosystemtjänster hade försämrats under en tioårsperiod. Men samtidigt hade 84 procent av dem med låga nivåer förbättrats.
Resultaten publicerades igår i tidskriften Nature Sustainability.
Stora resurser används idag för att kartlägga nyttor från våra ekosystem, så kallade ekosystemtjänster. Kartorna ligger till grund för policy och för planering av skötseln för tjänsterna. Men de tydliga förändringarna och dynamiken i dessa tre ekosystemtjänster över en tioårsperiod, som studien visar, innebär att sådana kartor måste användas med försiktighet. Ekosystemen förändras så snabbt att vi istället främst borde använda resurserna till att öka vår kunskap om vad som driver hur ekosystemtjänsterna förändras.
– Om vi förstår varför och hur fort förändringar sker, så kommer vi också förstå hur vi ska sköta ekosystemen så att de även i framtiden levererar de tjänster som vi behöver för vårt välbefinnande. Det ökar också möjligheterna att nå samhällets olika hållbarhetsmål, såsom Sveriges miljömål, EU:s nya skogsstrategi och EU:s strategi för biologisk mångfald 2030, säger Tord Snäll som har lett studien.
Forskarna använde data från de permanenta ytorna inom Riksskogstaxeringen och Markinventeringen och fann att 84 procent av ytorna med låg nivå och 65 procent av ytorna med hög nivå för alla ekosystemtjänsterna uppvisade andra nivåer tio år senare. Virkesproduktionen förändrades snabbare än blåbärsproduktionen och långsammast förändrades kollagringen. Eftersom nivån på de tre tjänsterna inte förändrades på samma sätt över tid så kommer också konflikter och synergier dem emellan att förändras över tid.
– Konflikter och synergier mellan tjänsterna kommer att flytta runt i landskapet. Denna dynamik gör det utmanande att planera för multifunktionella landskap över tid, säger Jan Bengtsson.
Enligt forskarna kan ökad kunskap om vilka faktorer som driver förändringen av ekosystemtjänsterna göra det möjligt att bygga modeller för att förutspå deras framtida utveckling. Sedan går det också att använda optimeringsverktyg med syftet att nå flera mål samtidigt för de framtida landskapen. Dessa verktyg kan också visa om vissa mål inte kan nås samtidigt.
– Vi hoppas att man under de kommande åren kommer att spendera mindre resurser på kartering av ekosystemtjänster. Istället förespråkar vi att man använder verktyg och perspektiv som tar hänsyn till ekosystemens föränderliga natur, säger Jon Moen som också medverkade i studien.
– I den här studien har vi inte analyserat orsakerna till alla de förändringar som vi har påvisat. Syftet var att fånga in allt som sker i de svenska skogarna, inklusive skogsbruk, stormar och insektsangrepp, för att få en bild av hur föränderligt skogslandskapet är, avslutar Tord Snäll.
Kontaktpersoner
Tord Snäll, professor
SLU Artdatabanken
Sveriges lantbruksuniversitet
018-672612, tord.snall@slu.se
https://www.slu.se/cv/tord-snall/
Jan Bengtsson, professor
Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet
018-671516, jan.bengtsson@slu.se
Artikeln
Snäll T, Triviño M, Mair L, Bengtsson J, Moen J. 2021. High rates of short-term dynamics of forest ecosystem services. Nature Sustainability.
https://www.nature.com/articles/s41893-021-00764-w