SLU-nyhet

Media får gärna hälsa på Ekologicentrums forskare i sommar!

Publicerad: 23 juni 2021
Två forskare studerar en planta.

Nu är många av våra forskare ute i fält och det pågår också mycket intressant i växthus och på lab. Är du journalist och vill hälsa oss? Välkommen! Vi har valt ut några intressanta projekt.

Med fokus på rötterna

Jordbruksgrödors rotsystem är centrala för upptag av växtnäring, resistens mot sjukdomar och tålighet mot extremväder. Friska rotsystem bidrar därför till minskad risk för missväxt under varierande miljöförhållanden, med andra ord ökad säkerhet i odlingen.
Inom projektet HeRO (Healthy Roots) studerar SLU rotsystemet hos vete på olika ställen. Målet är att hitta egenskaper hos rotsystemet som kan användas inom förädlingen – och i förlängningen ge odlare bra sorter för de förhållanden som råder på just deras gård.

I försöket gräver de upp vete-plantor med rotsystemet och tvättar rötterna på lab för att göra kunna göra mätningar och ta prover. Med hjälp av DNA-teknik ska de också ta reda på vilka mikroorganismer som lever på rötterna. Mikroorganismerna har stor betydelse för jordhälsan och spelar en viktig roll för till exempel näringsupptag – men det finns också mikro-organismer som orsakar sjukdomar.

Var:fältförsök i Uppsala, Skåne, Västergötland och Östergötland. 

När: provtagning i fält Uppsala 12 juli, tvättar rötter på lab hela den veckan

Kontakt: jonathan.cope@slu.se (engelska), ida.karlsson@slu.se

Samarbete med Lantmännen, projektet HeRo - Healthy Roots

Kan man skrämma vildsvin från åkrarna?

Vildsvin som bökar på åkrarna i jakt på föda och äter av grödan ställer till med problem i jordbruket. I sommar testar SLU:forskaren Manisha Bhardwaj och hennes kollegor skrämselanordningar för att se om det kan minska skadorna av bland annat vildsvin (men också till exempel dovhjort).

Var: SLU Grimsö forskningsstation/ Boo Egendom

När: fram till mitten av augusti

Kontakta: manisha.bhardwaj@slu.se (på engelska) och denice.lodnert@slu.se  (svenska)

Hur kan växters kommunikation användas för ett hållbart jordbruk?

Velemir Ninkovics forskargrupp på SLU undersöker hur växter kommunicerar med varandra och samspelar med växtätare (t.ex. bladlöss) och deras naturliga fiender (t.ex. nyckelpigor). Växterna avger kemiska signaler som kan fångas upp både av växtgrannar och insekter. Forskning har visat att växter kan läsa av sina grannars signaler och anpassa sin tillväxt eller trigga i gång sitt försvar. Också insekterna avger kemiska signaler – till exempel finns signalsubstanser i de fotspår som nyckelpigan lämnar efter sig då den rör sig över ett blad.
I sommar pågår flera försök som ger en inblick i forskningen.

  • På SLU:s campus Ultuna i Uppsala samlar vi upp luftburna signaler från plantor för att fördjupa kunskapen om hur växter kommunicerar med varandra. jannicke.gallinger@slu.se
  • På vår fältforskningsstation i Lövsta har vi ett sortblandningsprojekt för att se om man kan minska angrepp av bladlöss genom att blanda flera sorter av en gröda på samma fält. Tidigare resultat visar att när två sorters korn odlades tillsammans hade de betydligt lägre bladlusangrepp än monokulturer av respektive sort. Nu fortsätter vi undersöka detta!
  • I en tidigare studie har vi visat att signalsubstanser i nyckelpigornas fotspår kan verka avskräckande för en bladlus som skall etablera sig på en växt. I ett fältförsök i Uppsala följer vi upp dessa resultat. Vi vill förstå samspelet bättre och undersöka hur det skulle kunna användas för att skydda våra odlingar mot bladlöss. ayse.gul.unlu@slu.se 
  • Vi har också ett helt nytt labb i SLU Ekologicentrum för växt-växt kommunikation där experiment pågår under sommaren.

Var: I eller i närheten av Uppsala

När: Till mitten av juli alternativt efter mitten av augusti

Kontakt: jannicke.gallinger@slu.se (på engelska), ayse.gul.unlu@slu.se (på engelska), velemir.ninkovic@slu.se 
www.slu.se/ninkovic-lab

The giant willow aphid – mystisk främling undersöks på Ultuna Campus

I Storbritannien, Nya Zealand med flera länder är the giant willow aphid ett problem i salix-odlingar (snabbväxande träd som till exempel odlas för energiändamål) eftersom den skadar träden. Den har inget svenskt namn men dyker upp i Sverige med jämna mellanrum. Till exempel har forskare på SLU lagt märke till den i sina salixexperiment. Här är den inte något problem i dag – men kanske den kan bli i framtiden i takt med att klimatet ändras?

Det är mycket som är lite mystiskt med denna stora lus. Det är troligt att den förs hit med luftströmmar och inte kan överleva på vintrarna i Sverige – men ingen vet säkert. Faktum är att inte ens där den är vanlig har forskarna lyckats räkna ut hur den övervintrar.

En annan märklig sak är att de inte blir vanliga förrän mitt i sommaren – till skillnad från andra bladlöss som är aktiva från tidigt på våren. Det är där sommarens försök på Ultuna kommer in. Ida Kollberg och Diana Rubene läste i en blogg att det kan bero på att fåglarna äter mycket av den här stora lusen under våren. För att testa det har forskarna satt ut löss i odlingen och följer vilka som äter dem – fåglar eller andra insekter.

Var: Ultuna Campus

När: med jämna mellanrum i sommar

Kontakta: Ida.Kollberg@slu.se, diana.rubene@slu.se (augusti)

Miljöövervakning av pollinatörer testas i sommar

I sommar startar ett pilotprojekt som kan lägga grunden till miljöövervakning av pollinerande insekter i odlingslandskapet. SLU ska inventera bin (där humlor också ingår), blomflugor och dagfjärilar med olika metoder för att ta reda på hur man bäst kan följa pollinatörerna. Det är viktigt för att vi ska kunna se långsiktiga trender. Vi har inventerare på 15 platser från Skåne till södra Norrland. 

När: hela sommaren

Var: Skåne till södra Norrland

Kontakt: guillermo.aguilera.nunez@slu.se 

Läs mer: Miljöövervakning av pollinatörer testas i sommar

Hur mår honungsbina?

Flera forskningsprojekt om bin och deras hälsa pågår i sommar. Till exempel hur honungsbin kan rensa bort yngel som är sjuka på grund av virus, kvalster eller kemikalier. Och spännande projekt om bi-virus-evolution. Inklusive en variant av ett honungsbivirus  som en gång fanns men kanske inte längre.

Vi är också inblandade i nyttodjurparkprojektet i Skåne där vi bidragit med bihälsokortet en molekylär profil av bi-blod. Denna profil påverkas av miljön som biet exponeras för såsom näring, smittor, kemikalier, temperatur etc. 

Var: Ekologicentrum, SLU, Ultuna

När: Mitten av juli

Kontakt: joachim.de.miranda@slu.se.

Nationellt referenslaboratorium för bihälsa övervakar vi bisjukdomar. Prover kommer in hela sommaren.

Var: Ekologicentrum, SLU, Ultuna

När: juni/juli/augusti

Kontakt: Eva.Forsgren@slu.se 

 


Kontaktinformation