Naturvård på skolgården leder till spänning, empati och fascination hos unga

Polli:Nation involverade barn mellan 9 och 13 år på 250 skolor i Storbritannien. Exakt vad de gjorde för att få pollinatörerna att trivas varierade mellan olika skolor, det kunde vara till exempel att så blommor, plantera fruktträd, installera dammar och skapa insekthotell.

– I projektet ingick också besök från experter. Det kunde vara personal eller frivilliga från naturvårdsorganisationer, biodlare, landskapsarkitekter och minst en graffitikonstnär ”, säger Andrew Ruck, postdoktor vid SLU.

Studien om naturvårdsprojekt på skolor genomförde han under sin tid som doktorand vid University of Stirling i Skottland. Nu har forskningen lett till två artiklar i tidskriften Environmental Education Research. Den första av dessa är baserade på författarnas egna observationer när de deltar tillsammans med unga i Polli:Nation -aktiviteter, medan den andra bygger på fokusgrupper där deltagarna själva har berättat

Viktig handling mot artkrisen

Författarna menar att Polli:Nation och liknande initiativ är viktiga för att motverka förlusten av biologisk mångfald. I oktober 2019 varnade Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) för "oöverträffade, ohållbara och ökande effekter på vilda arter från mänsklig verksamhet" och uppmanade människor över hela världen att "agera nu för att säkerställa att vi kan lämna över ett rikt naturarv till kommande generationer ”. Polli.Nation är ett exempel på agerande som kan skydda arter, närmare bestämt pollinatörerna som hotas av att deras brist på livsmiljöer och bekämpningsmedel.

På skolgårdar finns stort utrymme för praktiskt naturvårdsarbete och det har också stor potential för lärandet. Den här typen av aktiviteter engagerar unga människor i en miljöfråga och ger dem möjlighet att agera lokalt. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan utveckling av miljöintresse och koppling till en plats.

Wow-ögonblick och besökande experter

Andrew Ruck  och hans kollegor kom fram till att:

• Projektet Polli:Nation tillät unga människor att hitta sätt att umgås med naturen. Förutom att lära sig fakta om vikten av att skydda andra arter var unga fria att uttrycka spänning, empati, fascination och alla möjliga andra reaktioner på möten med andra arter. Exempel är barn som fascinerade samlades runt en nyckelpiga, ett barn som tyst flyttade en gråsugga ur vägen och många wow-stunder när elever tittar på bin som landade på blommor.
• Besök från experter utanför skolan - som personal från naturvårdsorganisationer – var också en viktig del av projektet. Unga människor kunde ställa frågor om saker som de sett och nya och oväntade former av lärande fick lov att ta plats. Unga människor själva pratade mycket om denna aspekt av projektet under fokusgrupper och pekade på vikten av att ”höra nya röster” och om ”bara någon annorlunda” som kommer till skolan för att prata om något som de aldrig brukar prata om”.
• Dessa två nyckelaspekter förstärktes av den avslappnade atmosfären som präglade projektet. Eleverna hade en övergripande uppgift men fokus låg inte på att få uppgifter gjorda så snabbt som möjligt. Istället upplevde de unga deltagarna en slags frihet som inte är möjlig i klassrum, eller ens under idrottslektioner utomhus. Detta möjliggjorde oplanerade möten med till exempel små kryp. Och barnen kunde också ställa spontana frågor till experterna eller besöka dem.

– Den viktigaste slutsatsen från studien är att det finns en stor potential för naturvård på skolgårdarna och att det har en plats i skolplanen. Där det är möjligt bör sådana projekt försöka utveckla partnerskap med människor och organisationer från det bredare samhället och behålla en "avslappnad atmosfär", säger Andrew Ruck.

På SLU arbetar han med projektet SHOWCASE där medborgarforskning ska användas för övervakning av biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. I projektet ingår också deltagardriven forskning där lantbrukare och forskare tillsammans ska utveckla åtgärder som gynnar biologiska mångfald.

Vetenskapliga artiklar