SLU-nyhet

Det gröna i staden är den röda tråden för SOL:s nya professor

Publicerad: 29 oktober 2021
Foto på Marcus Hedblom i skogen med en kikare i händerna

I september tillträdde Marcus Hedblom den nya tjänsten som professor i landskapsarkitektur med inriktning mot landskapsförvaltning vid Institutionen för stad och land (SOL). Det gröna i staden har gått som en röd tråd genom mycket av hans tidigare forskning.

Professuren i landskapsarkitektur med inriktning mot landskapsförvaltning är en helt ny vid SLU Uppsala. Ämnesområdet handlar om att skapa bättre förutsättningar för både människor och natur, i samklang.

– Om vi ska klara omställningen till ett hållbart samhälle och nå de uppsatta klimatmålen behöver vi ta hand om och förvalta det vi har, säger Lars Johansson, prefekt vid institutionen för stad och land. Med det nya ämnesområdet, inrättat av LTV-fakulteten, vill institutionen också få ett starkare inslag av landskapsförvaltning i utbildningen av landskapsarkitekter och landskapsingenjörer.

– Jag är väldigt glad att Marcus har blivit professor hos oss, fortsätter Lars Johansson. Marcus har en bred bakgrund inom hållbar landskapsförvaltning med fokus på tätortsnära natur och det gröna i staden, och ett stort kontaktnät, både i Sverige och i världen.

Vi ställde några snabba frågor till Marcus Hedblom. Hur ser han på sin roll och ämnets utveckling?

– Forskningsmässigt finns det en mängd ingångar i ämnet som är tvärvetenskapligt i sin natur. Idag har ämnesområdet inte mycket forskning, så en viktig del blir att söka pengar och samarbeten för att skapa en grupp med doktorander och post docs. Ella Uppala är dock nybliven doktorand i ämnesområdet med en avhandling som handlar om ”Designed plant communities in the nature based-city”. En övergripande frågeställning som kopplar till ämnet är hur vi kan förvalta skogar, parker, gräsmattor, träd, perenner, villaträdgårdar, naturreservat etc. på ett sätt som är så fördelaktigt för människan som möjligt och samtidigt gynnar fauna och flora. Detta innefattar fördjupningar inom naturbaserade lösningar samt ekosystemtjänster med inriktning på förvaltning.

Professuren inom ämnesområdet är helt ny och det innebär en viss frihetsgrad att forma riktningen framöver.

– Jag kommer försöka få ämnet att växa forskningsmässigt, och också arbeta för att det ska bli mer integrerat i undervisningen och ha en stark koppling till samverkan. Ämnesområdet är idag relativt väl representerat i undervisning för landskapsingenjörer (Ling) och delvis för landskapsarkitekter (Lark), men landskapsförvaltning är ett brett ämne och jag ser stora möjligheter att fördjupa undervisningen i redan existerande kurser och samtidigt utöka och bredda undervisningen till andra institutioner och ämnen.

Ett par exempel som Marcus ger är att naturvårdsbiologier som arbetar med naturvård i städer skulle kunna ha nytta av gestaltningskunskaper kopplat till förvaltning, medan landskapsingenjörer och landskapsarkitekter skulle kunna ha nytta av mer om naturvård. Marcus vill också en tydligare koppling mellan forskning och undervisning på programmen än vad det är idag.

Planera, gestalta och förvalta miljöer som gynnar både människor och den biologiska mångfalden

Marcus Hedblom har sin bakgrund inom ekologi och naturvård men har under det senaste decenniet arbetat tvärvetenskapligt. Ett genomgående tema har varit att hitta en brygga mellan hur man planerar, gestaltar, förvaltar miljöer så att de gynnar både människor och den biologiska mångfalden.

Marcus doktorerade 2007 vid SLU inom landskapsekologi och hur fåglar påverkas av mängd och kvaliteter på skogar. Därefter följde en tid vid på Nationell Inventering av Landskapen i Sverige (NILS) där han bland annat arbetade med att undersöka förutsättningarna för att få till miljöövervakning av den kvalitativa grönskan i städer. Efter en kortare paus från akademin som naturvårds- och friluftslivsstrateg på Uppsala kommun återvände han till forskarvärlden för en post-doc vid Göteborgs universitet, där han studerade hur fågelsång påverkar människors välmående.

– Där vändes perspektivet från fauna och flora till ett antropocentriskt perspektiv. Jag har gått från att titta på hur djur och växter påverkas av oss människor till hur vi människor påverkas av våra hur våra omgivningar ser ut, låter och luktar men även hur den biologiska mångfalden påverkar vårt välmående och attityder till natur.

Efter postdoc-tjänsten vid Göteborgs universitet har Marcus arbetat med en rad olika projekt, som exempelvis ”Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska”; ”Gräsmattan som ekologiskt och kulturellt fenomen”; ”Nationell övervakning för bedömning och värdering av ekosystemtjänster i Fennoscandias alpina och boreala landskap"; EU-projektet ”Baltic landscape” om hållbara skogslandskap; ”SEEC- Systematisera ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation” och” Naturliga ljud och reduktion av stress i städer”.

Han har även arbetat med att lyfta tvärvetenskapligt arbete mellan forskning och praktik som Hub-koordinator på Ultuna för plattformen SLU Urban Futures, sitter med i det vetenskapliga rådet för C/O cities samt i den rådgivande nämnden för URBIO som är ett internationellt nätverk för urban biodiversitet och design.

Vad har du gång det närmaste året inom din forskning?

– Jag leder ett projekt som tillsammans med Helsingborg kommun och SLU:s Multisensoriska utomhuslaboratorium har skapat en ”skogspaus” inomhus. Där har vi byggt ett rum inne på stadsförvaltningskontoret med film på en skog, ljud av fåglar och lukt av trä. Vi mäter och utvärderar rummets stressreduceringspotential för anställda. Just nu går vi in en fas där vi skall försöka skapa en liknande plats utomhus som kan reducera stress, påminner om en skog och skall vara redo för H22-mässan i Helsingborg nästa år.

– Jag är också med i ett större H2020 EU projekt som heter REGREEN där jag tillsammans med kollegor i Alnarp studerar hur man tillsammans med barn kan förvalta utomhusmiljöer som främja lek och biologisk mångfald. Parallellt med detta pågår uppstarten av ett större tvärvetenskapligt NordForsk-projekt som studerar hur vi kan optimera belysningen för människor såväl som djur; ”Unconventional methods to inform sustainable design: Mediating the needs of people and nature in Nordic after-dark environments”. Det är kul att vi lyckats få en del av projektet att vara i södra i Uppsala och att vi samarbetar med Uppsala kommun.