SLU-nyhet

Stora europeiska bidrag till SLU-forskning om biogas och om varroakvalster hos bin

Publicerad: 03 september 2020

Foto på Barbara Locke Grandér och Maria Westerholm

Två SLU-forskare har i år tilldelats ett av de mest prestigefyllda forskningsbidragen i Europa, ett så kallat startbidrag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Barbara Locke Grandér ska arbeta med resistens mot varroakvalster hos honungsbin, medan Maria Westerholms mål är att öka den mikrobiella produktiviteten vid framställning av biogas. Forskarna kommer att få ca 1,5 respektive 1 miljon euro under de närmaste fem åren för sina projekt.

ERC (https://erc.europa.eu/) är Europas främsta anslagsgivare för excellent forskning, och har sedan 2007 finansierat Europas mest lovande forskare. Av årets totalt 3272 sökande, tilldelades 436 unga forskare ett ERC Starting Grant, varav 23 är verksamma vid svenska universitet. Grundidén bakom ERC:s generösa forskningsbidrag är att ge forskarna möjlighet att bygga upp en forskargrupp, bedriva excellent forskning och etablera sig som forskningsledare i Europa. Det här är tredje gången som forskare vid SLU beviljas ”startbidrag” från ERC, och denna gång var det till och med två forskare.

Barbara Locke Grandér är forskare vid SLU:s institution för ekologi i Uppsala. Hon är uppvuxen i Kanada, och studerade biologi vid Guelph University, där en kurs om honungsbin kom att bli avgörande för hennes fortsatta karriär. Hon disputerade vid SLU 2012 med en avhandling om samspelet mellan honungsbin, det parasiterande varroakvalstret och de virus som kvalstret kan sprida. Efter en period som postdoktor vid INRA i Frankrike återvände hon till SLU 2017.

Varroakvalstret är idag spritt i stora delar av världen, och biodlarna behöver behandla sina bin mot kvalstret – annars dör de drabbade samhällena inom 1–2 år. På några få platser i Europa, bland annat på Gotland, finns det dock samhällen som har överlevt under lång tid utan behandling, och det är dessa bin som står i fokus i Barbara Locke Grandérs forskning.

– Vi vet att varroakvalstret inte lyckas lika bra med sin reproduktion i dessa samhällen, men vi vet inte orsaken, säger Locke Grandér. Det kan bero på att dessa bin är duktiga på att städa bort puppor med reproducerande kvalster, eller på att puppans hormoncykel har förändrats. Jag ska undersöka detta, men också kartlägga den genetiska bakgrunden till binas motståndskraft. Målet är att hitta genmarkörer som kan utnyttjas i biaveln.

Mer om projektet

Maria Westerholm är forskare vid SLU:s institution för molekylära vetenskaper i Uppsala. Hon har en civilingenjörsexamen i bioteknik från LTH i Lund och disputerade vid SLU med inriktning på biogasens mikrobiologi. Efter en period som postdoktor vid KU Leuven i Belgien återvände hon 2017 till forskargruppen vid SLU.

I biogasprocessen medverkar en rad olika mikroorganismer som i ett komplicerat samspel omvandlar substratet till biogas. Processen är känslig för störningar, och en av de vanligaste orsakerna till att den inte uppnår full kapacitet är ansamling av syror. Det Westerholm ska specialstudera är syranedbrytning i s.k. flockar eller biofilmer, där olika organismer tack vare ett tätt samarbete klarar av att bryta ned syrorna till biogas.

– Jag ska kartlägga de mikrobiella mekanismerna bakom bildningen av sådana flockar och utvärdera olika sätt att stimulera deras uppbyggnad och stabilitet, säger Maria Westerholm. Målet är att bidra till utveckling av effektiva och tillämpbara strategier för att minska syranivån i reaktorerna och på det sättet göra produktionen av biogas mer effektiv.

Mer om projektet

Pressmeddelande från ERC

Kontaktuppgifter

Barbara Locke Grandér, forskare
Institutionen för ekologi, Enheten för lantbruksentomologi
Sveriges lantbruksuniversitet
barbara.locke@slu.se, 018-67 23 39
https://www.slu.se/en/ew-cv/barbara-locke-grander/

Maria Westerholm, forskare
Institutionen för molekylära vetenskaper; Bioenergi
Sveriges lantbruksuniversitet
maria.westerholm@slu.se
https://www.slu.se/cv/maria-westerholm2/