Biprodukter kan ersätta spannmål och soja i mjölkkornas kraftfoder

Människor och lantbrukets djur konkurrerar om de proteinfoder som jorden kan producera. Johanna Karlsson har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt möjligheterna att utfodra mjölkkor helt utan spannmål, soja och andra fodermedel som kan användas till människor, och istället utnyttja proteinrika biprodukter från livsmedelsindustrin och från bioenergiproduktion i kombination med gräs/klöver-ensilage.

– Min slutsats är att kor kan producera mycket mjölk även när de utfodras sådant som människor inte äter, och att detta bidrar till en hållbar livsmedelproduktion, säger Johanna Karlsson.

Korna visade sig alltså producera mycket mjölk även när spannmål och soja inte ingick i fodret. Kraftfodret bestod av biprodukter från tillverkning av socker, etanol, rapsolja och mjöl istället för potentiella livsmedel såsom vete, korn, havre och bönor. Och korna kunde alltid äta hur mycket ensilage de ville.

Mängden biprodukter som passar som ko-foder kommer dock inte att räcka till om vi fortsätter att utfodra korna med mycket kraftfoder. Ett annat sätt att öka nettoproduktionen av livsmedel är därför att begränsa kraftfodergivan, och låta mjölkkorna äta mer gräs och klöver.

– Mjölkkor som utfodrades med lägre givor av biprodukter och mycket ensilage producerade mycket mjölk utan att vikt och hull påverkades negativt, säger Johanna Karlsson. Vi såg heller inga tecken på att fruktsamheten blev sämre.

Vallodling (gräs och klöver) är bra för miljön på flera sätt, då det ökar kolinlagringen i marken och därmed är bra för klimatet och jordens bördighet. Det är också en gröda där det används lite bekämpningsmedel mot skadedjur och ogräs.

– Med minskade mängder kraftfoder ställs högre krav på ensilaget. Ensilage innehåller mycket fibrer och ofta mindre energi och protein än kraftfoder, men om man skördar vallen tidigt är det möjligt att få ett ensilage som innehåller mycket energi och protein, säger Johanna Karlsson.

I avhandlingen undersökte Johanna Karlsson också hur valet av kraftfoder påverkade nettoeffektiviteten i produktionen av livsmedel. När korna utfodrades med mycket spannmål och bönor visade det sig att de åt mer potentiella livsmedel än de producerade i form av mjölk. När korna istället fick ett kraftfoder baserat på biprodukter producerade de mycket mer livsmedel än vad de åt. En ökning av andelen grovfoder i en biproduktbaserad foderstat ökade effektiviteten i livsmedelsproduktionen ytterligare.

– Det vi främst har jämfört är nettoproduktionen av protein och energi, men vi har även beaktat näringsmässiga skillnader i proteinkvalitet mellan animaliska och vegetabiliska livsmedel. Även då var det mer gynnsamt att utfodra biprodukter.

En mer utförlig populärt skriven sammanfattning på svenska finns på s 95–96 i avhandlingen.

__________

Husdjursagronom Johanna Karlsson försvarade sin doktorsavhandling Milk production from grass and byproducts - for improved sustainability of dairy production den 24 april 2020 vid SLU i Uppsala. Opponent var professor Michael Lee, University of Bristol, Storbritannien.

Mer information

Johanna Karlsson
Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
johanna.karlsson@slu.se, 018-67 12 56
https://www.slu.se/cv/johanna-karlsson/

https://www.slu.se/fakulteter/vh/forskning/forskningsprojekt/not/proteinrika-biprodukter-fran-livsmedelsindustrin-bra-foder-till-mjolkkor/

Länk till avhandlingen (pdf)
https://pub.epsilon.slu.se/16804/

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Restprodukter från tillverkning av spannmålsbaserade livsmedel, socker, matolja och biodrivmedel är goda komplement till mjölkkornas vallfoder. Illustration: Johanna Karlsson

Kor vid ensilage-tråg i ett utfodringsförsök. Kraftfodret fick de i utfodringsautomater. Foto: Johanna Karlsson