SLU-nyhet

Ökad efterfrågan på skogsråvara kan bli svår att möta med dagens skogsskötselmetoder

Publicerad: 30 november 2020
Isak Lodin i grönska

En regional studie i Kronobergs län visar att klimatomställningen kan driva på för en intensifiering av det redan intensiva skogsbruket. Något som kan leda till konflikter mellan olika skogspolitiska mål. Av studiens tre olika scenarier med varierande ambitionsnivå i klimatarbetet kunde en ökad efterfrågan mötas de närmsta 20 åren i alla scenarier, men sedan blir det svårare i det scenario som följer Parisavtalets målsättningar.

Mycket tyder på att efterfrågan på skogsråvara kommer öka i framtiden. Denna utveckling förväntas delvis drivas på av arbetet med att fasa ut fossila bränslen och utsläppsintensiva material för att hejda klimatförändringen. Men i vilken grad kan den förväntade efterfrågeutmaningen mötas med dagens skogsskötselmetoder i södra Sverige? Och hur mycket kan man öka avverkningen genom att intensifiera skogsbruket inom ramen för dagens dominerande skötselmetoder? Dessa frågeställningar undersöktes i en studie utförd i Kronobergs län i det europeiska forskningsprojektet ALTERFOR.

Kronobergs skogsägares agerande simulerades

Kronoberg karaktäriseras av ett typiskt sydsvenskt skogsbruk med en nära maximal avverkningsnivå på virkesproduktionsmark. Skogstillståndet är starkt påverkat av stormarna Gudrun och Pär. Dagens skogsskötsel i Kronoberg kartlagdes med hjälp av intervjuer med skogliga rådgivare och tillgänglig statistik. Detta översattes sedan till fem skötselstrategier med olika intensitet som styrde skötseln på fastighetsnivå. Det rörde sig t.ex. om skillnader i föryngringsprogram, omfattningen av röjning och vid vilken ålder man genomför slutavverkning. Därefter gjordes simuleringar för en 100-årsperiod för Kronoberg. I det första steget skapades prognoser för de enskilda bestånden på fastigheterna med Heurekasystemet. I nästa steg gick beståndsprognoserna in i en simulator där skogsägarnas agerande simulerades utifrån skötselreglerna för respektive strategi.

Efterfrågan kan mötas i 20 år

Tre olika scenarier med olika ambitionsnivå i klimatarbetet analyserades, där det mest ambitiösa kan sägas svara mot Parisavtalets målsättningar. I denna framtid begränsas uppvärmningen till endast 1.5 -2 ° C, samtidigt som efterfrågan på virke ökar mycket kraftigt, upp till + 68 % i slutet på simuleringsperioden. Resultaten visade att det går att möta efterfrågan i alla scenarier med dagens skötselintensitet de närmaste 20 åren. För de två mindre ambitiösa scenarierna gick det att uppfylla kraven på avverkningsvolym även på längre sikt. Det beror på att ökningarna i efterfrågan är relativt blygsamma, + 15-25 % i slutet på simuleringsperioden, samtidigt som skogens tillväxt ökar med uppvärmningen. Efterfrågan i det mest ambitiösa sceneriet kunde inte mötas med dagens skogsskötselintensitet, och inte ens om alla fastigheter sköttes enligt den mest intensiva skötselstrategin.

Resultaten från studien pekar på att klimatomställningen kan driva på för ett mer intensivt skogsbruk. Att öka avverkningen i linje med det mest ambitiösa sceneriet skulle kräva en mycket omfattande intensifiering av det redan intensiva skogsbruket i Kronoberg. Det i sig skulle troligen hamna i konflikt med andra viktiga skogspolitiska mål, så som bevarandet av den biologiska mångfalden.  

Fakta:

Studien visar värdet av att ta hänsyn till variationen i skogsskötselintensitet inom privatskogsbruket i regionala analyser. Istället för att som brukligt använda enbart data från Riksskogstaxeringen, användes data från såväl fjärranalys som från Riksskogstaxeringen för att genomföra simuleringarna på verkliga fastigheter. Uppvärmningens effekt på skogens tillväxt är en betydande osäkerhetsfaktor. Forskarna använde sig av Heurekas inbyggda klimatmodeller för RCP 4.5 och 8.5 i de två scenarierna med lägre ambitionsnivå i klimatarbetet, men eftersom de inte tar hänsyn till förväntade negativa effekter av klimatförändringarna kan det förmodas att tillväxten överskattas. Efterfrågan och priser i scenarierna togs fram med hjälp av GLOBIOM (Global Biosphere  Management Model) och baseras på EUs klimatpolicy från 2016.  

Lodin, I., Eriksson, L.-O., Forsell, N., Korosuo, A. (2020); Combining Climate Change Mitigation Scenarios with Current Forest Owner Behavior: A Scenario Study from a Region in Southern Sweden. Forests, 11 (3), 346.

Lodin, I. (2020); Current versus alternative forest management practices in southern Sweden. PhD thesis, SLU, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae, 1652-6880.

Kontakt

Isak Lodin, isak.lodin@slu.se

Ljusk Ola Eriksson, ola.eriksson@slu.se

 

Skogliga Hållbarhetsanalyser

Heurekasystemet

Prenumerera på våra nyheter