Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera infektionshärdar av bladmögel i ekologisk potatis

Kemisk bekämpning inte tillräcklig

I den konventionella potatisodlingen börjar man idag bekämpa innan de första angreppen har kommit, vanligen redan i mitten av juni. Anledningen till att man börjar bekämpningen redan före angrepp är att vid ogynnsamma förhållanden kan ett litet angrepp snabbt utvecklas och ödelägga skörden. Under de senaste åren har det förekommit flera fall då kraftiga angrepp uppstått i odlingar utan att upptäckas i tid och de väderbaserade modellerna inte fungerat tillräckligt bra. Detta har lett till flera fall där hela skördar blivit förstörda, särskilt år 2014 då det förekom mycket tidiga angrepp och odlingen fick avbrytas på flera platser till stora ekonomiska kostnader för den enskilde jordbrukaren. Kemisk bekämpning är således inte tillräcklig om den sätts in för sent. Detta gäller framförallt i mycket mottagliga potatissorter som Bintje och King Edward. I mer resistenta sorter samt i stärkelsepotatissorter som vanligen har betydligt bättre resistens finns det fortfarande goda chanser att rädda grödan efter ett mindre angrepp med kurativ fungicidbehandling.

Behov av ett automatiserat, digitalt stödsystem för odlare

I ekologisk odling av matpotatis använder man i regel mer resistenta sorter just för att undgå risken att helt förlora skörden vid ett plötsligt bladmögelangrepp. Man har heller inte möjlighet att använda fungicider för att stoppa ett begynnande angrepp. Många ekologiska potatisodlare inspekterar regelbundet sina fält visuellt till fots för att upptäcka infektionshärdar, d.v.s. när en grupp plantor som blivit angripna av bladmögel. Genom att avlägsna dessa manuellt minskar man risken för ytterligare spridning. Inspektionen av fältet är både tidskrävande och mödosamt. Det vore därför av stort intresse att kunna upptäcka tidiga sjukdomsangrepp med fjärranalys. Inom växtskydd för potatis finns det således ett stort behov av ett automatiserat, digitalt stödsystem för odlare. Som ett led i detta har vi inlett ett samarbete tillsammans med IBM Sverige och SLU Skara under 2016, EnBlightMe! (Vinnova 2016-04386). Här vill vi bygga vidare på detta system med fokus på ekologiska odlare. I ekologisk odling finns ett särskilt behov av övervakning eftersom kemisk bekämpning inte kan tillämpas.

Utvecklad teknik med drönarfotografering

I Vinnovaprojekt undersöker vi hur tidigt bladmögelangrepp kan upptäckas med fjärranalys i potatisfält och om detta kan integreras i väderbaserade prognosmodeller och vara en del i ett beslutsstödsystem. För att det skall vara av värde i konventionell odling av mottagliga sorter behöver man kunna upptäcka infektionen mycket tidigt, då det endast finns enstaka fläckar i ett fält. Detta är idag för svårt med nuvarande bildanalysteknik och att utveckla dessa tekniker vidare är målet i Vinnova-projektet. Detta projekt är ett sidoprojekt till EnBlightMe! där vi vill utveckla tekniken med drönarfotografering för att upptäcka infektionshärdar av bladmögel i ekologisk odling. Tekniken kan fungera även för andra avvikande plantor, t.ex. med virusinfektion som odlaren snabbt skulle vilja kunna hitta och avlägsna. Tekniken skulle också kunna vara till hjälp för att hitta fläckar med misstänkta nematodangrepp.
Målet på längre sikt är att kunna erbjuda odlare av ekologisk potatis ett effektivt och tidsbesparande system för att identifiera infektionshärdar av bladmögel och andra avvikande plantor. Efter fotografering med drönare markeras misstänkta infektionshärdar på en karta som underlättar för odlaren att snabbt hitta och avlägsna de infekterade plantorna.

>> Läs hela projektrapporten här.